Ibland känns det som om man säger det självklara. Ni som tittar in här då och då har sett den i realiteten existerande pausen som varit ett tag. Och inte blir det bättre de närmaste dagarna. Nu ska jag till Vitryssland och till helgen är det framtidsdagar (kanske kan det bli någon rapport då).
Men nästa vecka ska det definitivt igång igen. Då ska det hårda arbetet och sjukdomarna som varit de senaste veckorna definitivt vara över.
Och för de som tittar in nästa vecka på torsdag så tänker jag skicka en del direktrapporter från Tyresös budgetfullmäktige.
På söndag presenterar vi socialdemokrater vår budget för Tyresö. Den kommer då (eller kanske på måndagen) finnas på vår hemsida www.tyreso.sap.se.
Den handlar om att göra något mer än panikutryckningar på skolans och trygghetens område. Den handlar också om att låta tillväxtens frukter komma alla till del. Mer om detta på söndag.
...det känns som han är stressad av 55 - 40. Ställningen mellan blocken kan inte vara så kul för borgerligheten och det känns som om att de gör det man brukar när man är stressad - pratar mer om motståndaren än sin egen politik. Det var mycket socialdemokrati i såväl hans som Littorins tal. Och det är mycket om hur bra de själva är. Mindre förändringsbenägenhet än vad de egentligen vill framstå som.
Ok. Jag skriver ett budgetförslag. Det är på ett sätt ett riktigt skituppdrag. Få kommer läsa det. Majoriteten, uppenbart ointresserade av bra förslag (såvida de inte är understödda av en stark opinion) om de kommer från oppositionen, kommer rösta ner dem. Samtidigt visar de vad vi tycker, visar skillnaden mellan blocken och initierar nya förslag. Så det ska göras. Men det är lite som tenta-ångest förr i tiden. Man gör gärna allt annat under tiden - även om det handlar om att städa...
Nåja, skriva blogg är väl ett legitimt skäl. Och så fort jag har med att säga om budgeten återkommer jag. För de som vill veta mer om det redan nu så noterar jag att www.tyresonyheter.nu har en bra skildring av budgetarbetet.
Därför blir det i stället två vardagsfunderingar;
1. såg igår råtatouille med den födelsedagsfirande sonen. Den var bra och säkert väl så rolig för mig som för sonen (mycket vuxenhumor). Men den scen som nu rullat i snart två år på Bilar-dvd:n i en trailer var som bortblåst. Och den hade varit så bra - var tog den vägen?
2. försöker ju som ni tidigare sett gå ner i vikt. Att konsekvent gå i trappor (upp till 6:e våningen) och äta salladsbuffeer verkar fungerar bra. 6 kilo har hitills försvunnit. Trodde att det skulle ses främst kring midjan men så här långt verkar det mest ha gett utslag i skorna. Är det verkligen fötterna som minskar i storlek först när man går ner i vikt?
Nu ska jag tillbaka till budgeten!
Förresten kanske inte heller sonens födelsedagspresent, i form av ett Xbox, var helt lysande för min arbetsmoral....
... och upptäcker att världen inte stannat upp. Massor att saker att göra. Och som om det inte räckte med budgetarbete, höstkampanj och kommande jubileum att jobba med så har det idag snöat i Tyresö, strömmen gått och krisberedskapen kallats in (eller kanske övats om man ska vara mer noggrann.
Allt det här innebär att jag inte hunnit blogga så mycket som jag borde gjort. Dock här kommer några betraktelser;
1. Det var varmt och härligt i Italien. I princip alla dagar spenderades på stranden och jag hann faktiskt med ett par ritkigt bra power-walks i lössand.
2. Min viktminskningskampanj har väl inte riktigt mått bra av en veckas vistelse i Italien - men nu är den igång igen.
3. Under vår vistelse pågick slutkampanjen för primärvalen i Partito Democratico. Partiet är ett försök att något mer ena den splittrade Italienska vänstern och skapa ett stort och kraftfullt center-vänster-block. Häftigt att se en riktig valkampanj om vem som skulle leda partiet (från lokal till nationell nivå). Vinnare nationellt blev Walter Veltroni, borgmästare i Rom och ledande politiker i det gamla DS.
4. Här hemma tycks borgerlighetens problem bestå. Samtidigt som regeringen tagit resurser från Polisen och gett till övriga rättsväsendet seglar det upp en folklig protest mot våldet.
5. Och inte sänks fastighetsskatten. Många kommer få höjd fastighetsskatt. Knappast vad man räknat med. Det är nog inte många bostadsrättsinnehavare i Stockholmsregionen som tjänar på regeringens förslag. Snacka om löftesbrott!
6. Och snart är det moderatstämma. Moderatledningen gör sitt bästa för att framstå som om de är goda socialdemokrater (nej till marknadshyror, inte prata för mycket om arbetsrätten, kvotera in kvinnor och inte avskaffa värnskatten (än)). Och även om det bara är strategi för att inte framstå som det högerparti man är så knorras det rejält bland ombuden. Det räcker med att dra en runda här i stadshuset för att förstå det.
7. Har nu fått möbler till mitt arbetsrum. Efter mycket förhandlande här i stadshuset har jag gett med mig och köpt sakerna på Kinnarps. jag är fortfarande inte helt övertygad om förträffligheten. Dyrt, försäljare som inte imponerar när det gäller service, lång leveranstid samt inte 100%igt skick på varorna.
Så jag har faktiskt revolterat och inköpt vissa grejer på IKEA. Snyggare, billigare och snabbare. Men mot det kommunala regelverket. Återkommer med rapport om jag behöver betala det själv.
Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: Italien, Partito democratico, stranden, Primärval, Veltroni, Polisen, våld, Moderaterna, Tyresö, Värnskatt, kvotering, Kinnarps, IKEA, fastighetsskatt
Nu drar jag snart i väg på en veckas föräldraledighet i det höstsköna Italien (ok det är rätt varmt fortfarande och ja, jag ska bada).
Men innan dess ett par kommentarer om budgetförslaget som socialdemokrater presenterar idag. Som vanligt kommer allt fokus hamna på a-kassa och skatter. Det är ett dilemma. Samtidigt som socialdemokraterna lägger förslag för bättre integration, mer satsningar på utbildning coh forskning samt massiva satsningar på infrastruktur så hamnar diskussionen bara om det som grundar sig i regeringens orättvisa fördelning. På så sätt blir politiken inte bara skadlig i aspekten att den är orättvis och ökar klyftorna. Den bidrar också till att hindra diskussionen om vad som är nödvändigt för att Sverige ska växa och utvecklas. Och vid sidan om de skattesänkningar som man tycks hoppas ska fixa allting tycks regeringen häpnadsväckande tomhänta där. Det funkar ju nu på toppen av en högkonjunktur men vad händer när det börjar gå nedåt...
Borgs kommentar om underfinansiering är väl tyvärr bara en illustration på oviljan att ta diskussionen om hur Sverige kan växa på sikt.
Det som faktiskt är glädjande med s-budgeten är att partiet nu börjar frigöra sig från total efterföljnad av valmanifestet. Om man vinner ska man naturligtvis fullfölja sitt valmanifest till fullo. Om man däremot förlorar ett val så måste man ju rimligtvis kunna ta intryck av det budskap väljarna velat skicka till det parti man inte röstat på. Och medan förra årets budget helt följde valmanifestet så har man nu mer fokus på utveckling, kunskap och tillväxt. Det är bra - men det kan bli än bättre!
Via TT går det nu ut en text där de frågat de moderata partiförbundsordförandena om regeringens politik. Svaren är de man kan vänta sig. Kritik mot omsvängning i miljöskatter och försvarspolitik. Men också en hel del synpunkter som går ut på att politiken är bra men att regeringen/allianspartierna inte fört ut det bra. Det är n klassiker som ju egentligen säger att väljarna är dumma som inte förstått hur bra vi är.
Men det är bra för oss socialdemokrater för den som är utan insikt om krisen har naturligtvis inte heller förmågan att hantera den.
Den som vill ha en illustration kan läsa dagens vi5 i Aftonbladet där de 5 får frågan om ditt förtroende för regeringen minskat (tyvärr inte på nätet). Svaren pendlar mellan Ja, totalt! till Nej, har aldrig haft något till inte så mycket sämre än den förra (det sista avsett som något positivt...)
I mer än en bemärkelse (se nedan). Men främst för att det är färgen för stöd till demokratirörelsen i Burma.
Men viktigast idag är att vara på Medborgarplatsen klockan 17 idag. Då manifesterar vi mot övervåld och för demokrati och mänskliga rättigheter.
Missa det inte.
Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: Burma, Aung San Suu Kyi, demokrati, Rangoon, munkar
Visst kan det en dag när allt vårt fokus bör riktas mot Burma och protesterna mot en blodbesudlad regim kännas futtigt att konstatera att två olika undersökningar visar på rekordstöd för oppositionen och rekordsvagt stöd för regeringen.
Men det är ändå viktigt. Bilden som kom ut av budgeten var att det var en orättvis budget som förstärkte och fördjupade klyftorna i samhället. Bilden var och är naturligtvis helt riktig. Det blir ett mer uppdelat samhälle med regeringspolitiken men framförallt moderaternas spindoktorer har gjort allt för att undvika den bilden. De nya moderaterna skulle ju inte vara som de gamla. Hittills har de grovt misslyckats i försöken och bilden av moderaterna som överklassens parti har bara befästs.
Men det finns ingen anledning att tro att de kommer ge upp försöken. Tvärtom kan vi anta att regeringen ju närmare valet vi kommer försöker köpa stöd i de grupper som tvekar som mest nu. De hoppas säkert att väljarnas minne är kort.
Som vanligt när det går bra för socialdemokratin och dåligt för regeringen hoppar DNs sk politiske redaktör Henrik Brors ut till regeringens försvar och driver tesen att uppgången bara beror på missnöje med alliansen och inte på något som helst nöje med socialdemokratin.
Det kan ju vara så att svenska folket vet att socialdemokratin ogillar ett samhälle med ökade klyftor. Det kan ju vara så att svenska folket gillar en mer lyssnande och ödmmjuk ledarstil som Mona Sahlin står för (både i jämförelse med Göran Persson och den alltmindre lyssnande Reinfelst) och som tar sig uttryck nu i omprövning. Det kan ju vara så att svenska folket grundar sina sympatier också på innehåll i mediagenomslag inte bara antalet mediagenomslag.
Det kan kansek rentav vara så att socialdemokratin vinenr stöd för sina idéer till skillnad från en period då vi förlorade stöd på grund av personfrågor.
Och då blir det jobbigt inte bara för Brors....
Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: opinionsundersökningar, regeringen, Reinfeldt, Socialdemokraterna, Mona Sahlin, DN
Åkte tunnelbana från stan igår. Uppfattade på den korta resan samtal om situationen i Burma, såg flera som läste artiklarna.
Fascinerande hur ett så litet land så långt bort kan engagera så mycket.
Idag fortsätter rapporterna och oron stiger för att militären ska sätta in våld. Den demokratiskt valda ledaren och fredspristagaren Aung San Suu Kyi är förd till fängelse och militären verkar likt 1988 försöka kväsa den folkliga resningen med våld.
På avstånd kan vi naturligtvis mest hoppas att det mod som tusentals munkar och vanliga medborgare visar räcker för att omvandla Burma till ett fredligt och demokratiskt land.
Men oavsett om demonstranterna når framgångar eller inte så kommer Burma behöva vårt stöd. Och då vill jag bara som revisor i organisationen slå ett slag för Svenska Burmakommittén. Ett medlemskap där är ett enkelt sätt att stödja demokratiarbetet i Burma. Med små och begränsade resurser gör styrelsen ett heroiskt arbete med att informera om situationen i landet, bilda opinion, ge demokratiska krafter i (och ifrån exil) Burma stöd och utbildning.
Där kan man också köpa Jesper Bengtssons utmärkta bok Nästa år i Rangoon.
Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: Burma, Aung San Suu Kyi, demokrati, Rangoon, munkar, Jesper Bengtsson
Så gör Mona Sahlin det igen. Precis när man tycker att det varit lite tyst och lite utan budskap ett tag så träffar hon politiskt och kommunikativt så rätt.
De som minns Monas tal när hon valdes vid kongressen minns kanske hur hon förde upp en fråga som få vågat tala om. Hur våra ungdomar mår och hur relationen mellan ungdomar och föräldrar kan stärkas. Det berörde mig, det berörde andra och det gjorde det för att det var en fråga som spelar roll.
Nu tar hon detta hittills så a-politiska område, använder problemformuleringen och lanserar en samtidigt så enkel och genial politisk reform. Ge papporna (och mammorna för den delen) en andra chans. Ge dem chansen att använda de innebrända föräldraledighetsdagarna till att vara med ungdomar, förstå och leva med dem - snarare än vid sidan om.
Mona gör verkligen det personliga politiskt och det politiska personligt.
De som tidigare pratat om en grund politiker fick idag sig en läxa som de nog bär med sig in mot nästa val. Det är kommunikation men det är också problemformulering och praktiska reformer som möter problem i människors vardag.
Och samtidigt pratar reinfeldt och Borg makroekonomi och fastighetsskatt...
Alla ni som följde Idol kunde helt plötsligt se Martin Nilsson i full heavymetal-utstyrsel. För de av er som trodde att det var undertecknad togs väl snart ut ur villfarelsen när personen 1. visade sig kunna sjunga 2. vara Måns Zelmerlöv.
Icke desto mindre har inslaget genererat tjugotalet besökare på denna blogg.
Go Hillary Go!
Det är fortfarande lika obegripligt att ett så rikt land inte kan ge alla sina medborgare en bra sjukvård. Nu vill Hillary ändra på det och hon blir bara mer uppenbart en god blivande president för USA.
Känns skönt att veta att det finns politiska alternativ mellan de republikaner som Reinfeldt brukar kampanja för och de demokrater som nu vinner allt större stöd. Och det handlar både om tolerans (till skillnad från kristna högern) och fördelning (till skillnad från industrihögern). Så ser en progressiv politiker ut i USA.
Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: Hillary Clinton, Moderaterna, Reinfeldt, sjukförsäkring, presidentval, USA
Uppdaterad
Efter mitt senaste inlägg får jag väl kommentera nyhetsinslagen som kommit. Rapport och TV4 rapporterar om löftesbrottet med bensinskatten. Rapport redovisar därtill att inkomstklyftorna aldrig, så länge SCB mätt, ökat så mycket som nu.
Smedsaas på tv4 konstaterar att det går dåligt för allihopa.
Och på DN:s betygssättning av ministrar är det inga muntra siffror som möter alliansens ministrar. Det är inte många som får godkänt av DN:s läsare.
Men fira för all del. Det är ju nästan alltid kul med en bra fest - och det tror jag att alliansen fixar - de verkar ju trots allt ha kul tillsammans (utom när de bråkar förstås)
Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: Alliansen, Moderaterna, Regeringen, fördelning, betyg, ministrar
Regeringens första år kommenteras nu flitigt. Det är väl bra. Alla är väl överens om att det är ett sällan skådat fall vi ser. Opinionsundersökningar, förtroendeundersökningar och mediaundersökningar visar samma sak. Osynlig regering med lågt förtroende och låg popularitet (som till och med enligt svd syntes på alliansens manifestation idag). Det är väl egentligen bara DNs ledarsida som hyllar idag.
Standardsvaret från borgerligheten är 1. det som gäller är valet om tre år. 2. alliansen har varit för dåliga att tala för sin politik. 3. När folk ser resultatet av politiken kommer de stödja oss. Inget av dem verkar riktigt funka.
Bankomatteorin (nr 3) verkar vi redan kunna döma ut. Det är inte självklart att försök att köpa väljare med större egen plånbok funkar. Tvärtom tycks väljare ovilliga att stödja en politik som förvisso ger stora egna förmåner men leder samhället mot fel håll (ökade klyftor).
För dåliga att tala för sin politik (nr 2) är ju bara en ny variant på "vi har inte fått ut vårt budskap" som prövades med begränsad framgång av Bosse Toresson i början av 90-talet. Sannolikt har de som alla andra regeringar fått ut sitt budskap men är högst obenägna att medge att just det kan vara en förklaring till bristande framgång.
Det är tre år kvar - mycket kan hända (nr1) är förvisso sann i grundutförandet men är den självklar i praktiken? Det finns väl få tillfällen då ekonomin växt så snabbt som nu? Det finns väl få tillfällen då jobben ökat så snabbt som nu? Det finns få tillfällen när reformutrymmet varit större än nu. Men vad får borgerligheten som tack för det. Lite! Orättvist? Nej, knappast eftersom få tror att uppgången beror på en borgerlig regering som inte ens hunnit stabilisera sig innan uppgången nådde toppen.
Men om de inte lyckas nu - varför ska de lyckas sedan?
Och kanske är det så att det som var 2006 års agenda var en stark agenda då men inte 2010? Och om själva existensberättigandet för en borgerlig regering är att de kan fixa jobben och det inte längre är den stora frågan - varför rösta på Reinfeldt då?
En underskattad faktor är därtill den looser-stämpel som allt mer, rekordtidigt, fastnar på den borgerliga regeringen. Hur vänder man den?
Nåväl - mitt ibland ett-år-eftervalet-granskningarna så får man väl rekommendera ett mindre pretentiöst alternativ. Kolla in: P3 Humor: Starkt material, torsdag 13 september 2007 16:08
http://www.sr.se/cgi-bin/P3/kanalarkiv.asp?ProgramId=2886&NrOfDaysInArchive=30
Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: Alliansen, Moderaterna, Regeringen, ett år efter valet, förlorare, opinionsundersökningar
I DN och i princip alla tidningar berättas idag om den nya handelsministerns svartbygge. Detta glömde Reinfeldt att berätta om även om han för att förebygga kritik och skriverier redovisade en diger lista av andra försyndelser.
Det är naturligtvis så att man kan fundera på om händelserna är graverande nog för att hon inte ska kunna sitta kvar eller inte.
Men det riktigt intressanta är ju att Reinfeldt rimligtvis måste ha vetat/förstått att alla dessa försyndelser förstärker bilden av de gamla överklass-moderaterna. Det är inte alla som tar fram sin porsche och kör för fort. Det är inte heller alla som bygger svart i mångmiljonklassen (även om det tydligen var si och så med betalningen till småföretagaren som gjort jobbet). Och det är inte alla som för tio år sedan (och inte ens nu) använder sig av svarta tjänster i hemmet.
Det är till att förstärka bilden av de gamla moderaterna.
Men varför gör han det då?
Dålig research? Är väl inte möjligt efter tidigare tillkortakommanden i utnämningar.
Nu ska vi visa det sanna ansiktet bakom masken/fasaden? Vore väl kl men knappast Reinfeldt!
Återstår bara att urvalet var sådant. Man kan se den moderata riksdagsgruppen framför sig och Reinfeldt i talarstolen; Vem vill bli handelsminister? (Alla händer upp) Vem har inte anlitat svartarbete? (Inga händer upp) Vem har gjort det minst och för längst tid sedan? (Undersökning)
OBS jag säger inte att alla moderata riksdagsledamöter har anlitat svart arbetskraft. Det har jag inte haft någon som helst möjlighet att undersöka. Jag bara försöker hitta någon som helst rationell förklaring till varför Reinfeldt återigen utnämner någon som så personifierar det han inte vill att den egna politiken ska förknippas med.
Och om det inte är förklaringen så går jag bet.
PS Nu vet jag att någon moderat partigängare kommer tycka att det handlar om kompetens och att den nya ministern minsann har en sådan akademisk titel att hon är oumbärlig för regeringen. Ja, kanske men inte hitills i regeringen. Och inte på sakområdet. Och varför finns det bara kompetenta som anlitat svartarbete i moderaterna? Är det aningen tunnt på kompetens i partiet?
Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: handelsministern, Ewa Björling, Reinfeldt, svartarbete, nya moderater, kompetens
Svd har idag nyheten att hälften av länets kommuner kommer försöka sänka skatten. Tyresö är inte en av dem. Detta trots att flera av kommunens ledande borgerliga politiker öppet talar för skattesänkningar.
Kanske har Berit Assarsson insett att man inte har en chans att vinna nästa val om man fortsätter missköta skolan och förskolan på det sätt som man gör nu. Kanske är det därför hon ännu lyckas hålla tillbaka de krafter som sätter en sänkt skatt före kunskap och kvalitet i skolan och förskolan. Men hur länge?
Och tyvärr har det ju visat sig att även med oförändrad skatt är man från den borgerliga majoriteten ganska dålig på att prioritera så att utbildning sätts i fokus.
Tror dessutom att med trycket från andra borgerliga kommuner så är det bara en tidsfråga innan en fortsatt urgröpt skolpeng ska finansiera kommande skattesänkningar.
Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: skattesänkning, skola, lärare, Tyresö, moderaterna, kunskap
Folkpartiet ska satsa miljarder på lärarkåren berättar DN mfl.
Läser man noggrannare upptäcker man att 1,2 miljarder handlar om det redan uppstartade programmet för lärares kompetensutveckling. Övriga 900 miljoner ska spridas ut på 3 år och fördelas på nära 300 kommuner. Syftet är att hjälpa barn som har problem i låg- och mellanstadiet med läsning, räkning och skrivning. Gott syfte alltså men kommer det göra någon skillnad i verkliga livet?
Ja, ni förstår själva vilka summor det blir. För Tyresös del kanske det handlar om 1,5 miljoner per år (om de fördelas proportionellt mot befolkningen).
Det är som jag tidigare skrivit om; den regering som inte vet hur man ska hantera ett stort samhällsproblem avsätter projektpengar. Här kallas det inte projektpengar - men är det om man ser till de blygsamma summorna.
Samtidigt ser Björklunds alliansbröder till att lärartätheten i Tyresö kommun är landets näst sämsta - med kända effekter just för de barn som har det svårast i skolan. Skillnaden mot rikets lärartäthet motsvarar en kostnad på ungefär 22 miljoner kronor.
Alltså ett problem som grundas i en borgerlig kommunpolitik som inte satsar på kunskap ska lösas med en tiondel av pengarna från staten.
Jag säger som Björklund; Moral är bra - men dubbel moral är inte dubbelt så bra.
Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: Björklund, skola, lärare, Tyresö, projektpengar, kunskap
Vänner har uppmärksammat mig på hur den nya försvarsministern Sten Tolgfors åtminstone nu är synlig. Den minnesgode kommer ihåg hur jag tidigare försökte följa upp Tolgfors mediagenomslag. Efter ett tag gav jag dock upp eftersom han i princip aldrig var i media.
Det stämmer säkert att han nu är mer synlig. Men konceptet med vapenvägrare (konstigt medialt begrepp på någon som gjort vapenfri tjänst) som försvarsminister garanterar säkert ett visst genomslag. Om man dessutom dagen efter har ett intensivt behov av att visa att man är en moderat försvarsminister som inte tänker avrusta (även om det är vad är företrädaren hävdar) och därför lanserar en miljardinvestering i JAS så får man nog än mer uppmärksamhet.
Men hur går det när vardagen lagt sig...
Min gissning är att Tolgfors och försvarspolitiken faller tillbaka till den mediala skuggan.
Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: Tolgfors, försvaret, avrustning, vapenvägrare
Även om jag svär på att inte göra det så fastnar jag varje år vid Idol. Om man vill tolka det ädelt så är det för att se glädjen hos de talangfulla ungdomar som får sjunga till en publik vars omfattning de aldrig drömt om tidigare och får bekräftelse av juryn.
Men kan inte sluta misstänka att det också handlar om en grad av bekräftelse för egen del. Det finns andra som sjunger ungefär lika (lite) bra som en själv.
Denna mer skadeglada variant får tyvärr sin bekräftelse när jag varje år upptäcker att intresset avtar efter de inledande auditions där de mindre proffsiga är med.
Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: Idol, skadeglädje, juryn, Tv4
...Not!
Dagen efter att Mikael Odenberg avgått som försvarsminister med en till synes helt obegriplig förklaring kommer nyheter om massavhopp från a-kassan och sysselsättningsstöd med hälften så hög effektivitet som andra åtgärder.
Och just som man trodde att regeringens stöd kunde vara på väg uppåt... Not!
Odenberg först. Måste medge att jag efter två dagars tänkande inte förstår. Jag känner Odenberg åtminstone lite (suttit i utskott och utredningar tillsammans och gjort en del resor ihop i dessa egenskaper). Jag har svårt att se honom som något annat än en pragmatisk moderat politiker. Han omprövade som ledande bakom de nya moderaterna en hel del av de dogmer som han själv stått för åren innan som arbetsmarknadspolitisk talesman. Och att han då skulle gå på en fråga om framtida (bortom de kommande två åren) besparingar känns helt orealistiskt. Det är inte den Odenberg jag känner.
Kvar står två förklaringar - antingen att Odenberg gjort något av privat karaktär somär olämpligt och som ännu inte har kommit ut. Verkar inte troligt just nu. Det andra är att Reinfeldts ledarskap havererat så till den grad att en av hans mest lojala går på en konflikt som inte ens ännu finns. Hur överkörd måste inte Odenberg ha kännt sig? Och det av den som han dels stöttat som partiordförande (Reinfeldt) i ett läge när det inte var självklart hur det valet skulle falla ut och dels av den som han själv som ekonomisk talesman lyft fram i ljuset (Borg).
Två slutsatser tror jag man kan dra. 1. Reinfeldts ledarskap finns inte. Det är inte bara i media han är osynlig. 2. Nu har inte Reinfeldt råd med fler avhopp vilket ger gyllene läge för en fackminister som vägrar ge sig mot en redan - genom sin obefintliga partiförankring - rätt svag finansminister. Det kan bli dyrt!
Men de andra två nyheterna då?
De sänkta arbetsgivaravgifterna kostar 1 miljard mer än väntat. Kanske inte helt förvånande. Dock - för den kostnad som varje nytt jobb (dessutom beräknat på 75%-tjänst) som kommer ut av de sänkta arbetsgivaravgifter skulle man kunna anställa 1,6 sjuksköterskor. Regeringen har alltså prioriterat en 75%-tjänst på Mcdonalds framför 1,6 sjuksköterskor på närmsta närakut.
Låt mig direkt säga att regeringens grad av (in)kompetens i sina åtgärder gör det inte lätt för oss som tror att tjänstesektorn behöver stimuleras för att växa.
Och så a-kassan. 300000 färre i a-kassa. Lysande resultat för en regering som säger sig vilja att alla ska vara med.
Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: Odenberg, regeringen, sjuksköterska, a-kassa, Reinfeldt, ledarskap
Vaknar och upptäcker att dimmorna över Drevviken bryts mot solen. Går till förskoleklassen med äldsta sonen och ser hur solen i dubbel bemärkelse lyser i ansiktet på honom när han återigen får möta sina kompisar och lärare.
Önskar att man kunde hålla uppe den glädjen lite längre.
Och själv sitter jag och tittar ut över ett soligt Tyresö och gläds över det kloka medlemsmötet i Tyresö Arbetarekommun som igår diskuterade driftsformer för välfärden i Tyresö!
Just idag känns det som om solen når in till och med här på norrsidan av kommunhuset...
Lånade övernattning och skulle för att vara säker på att vakna till en tidig buss leta upp ett sätt att väckas när mobilens batteri vart helt dött. Efter att desperat ha letat efter en väckarklocka kom jag på att jag hade något minne av att man kunde beställa via den fasta telefonen. Skyndar mig därför att bläddra i telefonkatalogens sidor om teletjänster och upptäcker en hel värld som jag bara glömt bort.
Kommer ni ihåg hur coolt det var när trepart etablerades och man helt plötsligt kunde ringa gruppsamtal utan att betala det svindyra priset som vanliga gruppsamtal kostade? Eller när man helt plötsligt kunde börja växla mellan olika samtal.
Det var stort där någon gång på 80-talet - men när använde man sig egentligen av de möjligheterna senast?
Visst är det lite underhållande att se de stora mediahusen bråka med varandra. Aftonbladet hade knappast några svårigheter att hoppa på TV4 och Expressen, som en del av Bonnier-koncernen, försöker moderera.
Den enda som verkar riktigt rökt är Sefastsson.
Gislaveds Arbetarekommun passade på att fira 100 år igår. Jag var på jubileet. Och det var trevligt. Inte världens partystämning och ibland aningen pretentiöst (när det kom till historien). Men det hör ju jubileum till. Och det var kul att träffa alla igen. Gav både en och annan nostalgitripp...
Återigen stoltserar Tyresö i dålig dager med landets nämst sämsta lärartäthet (jag har berättat om det tidigare här nedan). Än mer om detta finns här.
Ställd inför detta faktum säger Barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Fält (m) att "det är bra att vara sparsam men jag tycker inte att vi ska behöva placera oss så långt ner på listan som vi gör idag. Min förhoppning är att vi efter årsskiftet ska kunna nyanställa fler lärare. Men det kommer nog inte att bli några dramatiska förändringar till en början"
Kommentarer överflödiga!
För ett knappt år sedan slutade jag i riksdagen. Det var dels efter ett par års frustration med arbetssättet men också efter en tilltagande ovilja att fortsätta pendla bort från min familj varje vecka.
Nu gör Ulrica samma val. Även om jag återvänt till politikens mer aktiva skede (men jag slipper pendla) så tycker jag hon gör rätt. Hon prioriterar det som är viktigt i livet och de av oss som haft tillfälle att prata med henne under våren och höra den glädje hon utstrålat över en sen föräldraledighet och tid med barnen vet att det är äkta.
Naturligtvis kommer alltid kommentarer om det ekonomiska. Alltid om vilka de värsta scenarierna som bygger på att ex-politiker kommer vara arbetslösa hela livet och aldrig tjäna en krona. Naturligtvis är det inte fallet för Ulrica. Hon är som flertalet yngre ex-politiker attraktiva på en arbetsmarknad där såväl näringsliv som intresseorganisationer hett traktar efter folk som kan samhället, kan driva verksamheter och kan bilda opinioner. Tyvärr bidrar skriverierna till att folk bringas uppfattningen att politiker lever i all oändlighet på pensioner.
Jag vet inte hur många gånger jag själv fick förklara att jag hade rätt till 2 års inkomstgaranti (varav jag använde mig av ett halvt år) och inte i livstid.
Nåväl tillbaka till Ulrica.
Även om jag tycker att hon gör rätt så kommer jag känna en saknad av henne i politiken. Främst beror det på att hon är en god vän som jag haft förmånen att jobba mycket tillsammans med. En gång i tiden (1990) kom vi in i SSUs förbundsstyrelse tillsamans. Vi kände inte varandra och blev väl egentligen inte så nära förrän vi båda kom in i riksdagen (jag som lite eftersläntare i januari 1992). Men då bildade vi tillsammans med vår hjälte, den nu avlidne Kent Carlsson, RUS - riksdagens unga sossar. Vi var väl inte så där hemma i korridorerna men Kent hjälpte oss genom vått och torrt och drev på med alla sina sista krafter.
I SSU blev vi de unga riksdagsledamöterna och tillsammans tog vi fighter, glädjestunder och besvikelser. En gång när vi var som mest upprörda drog vi bara mitt i ett FS-möte i Kalmar.
När Ulrica blev föreslagen som SSU-ordförande 1995 blev jag aktiv i hennes kampanj och än idag tycker jag att hon hade varit en bra ordförande för SSU. Väl förankrad i rörelsens traditioner ville hon inte utmana etablissemangets kandidat i en sluten omröstning och trädde i sista stund tillbaka men alla som hörde hennes "jag-kandiderar-inte-tal" vet att hon berör.
Därefter hade jag förmånen att jobba med henne som politisk sakkunnig under hennes första ministertid. Jag bidrog sannerligen inte mycket men det var kul att från insidan se den auktoritet och trygghet en 28-åring kunde föra med sig in i apparaten.
Efter den tiden har vi inte jobbat så mycket ihop men alltid hållt kontakten och alltid litat på varandra och den vänskapen värderar jag högt.
Men jag kommer också sakna henne i politiken. Det är mycket klokskap, förändringsvilja och erfarenhet som försvinner ut. I socialdemokratins mittfåra och med ett starkt patos. Ibland känns det som om det alltid är de klokaste som försvinner först (mig själv undantaget)
Usch - nu låter det ju som om jag skriver ett minnesord. Inget kan vara mer felaktigt. Ulrica kommer tillbaka (och kom ihåg var ni hörde det först). Men lite får man uttrycka sin saknad...
Mats Fält, moderat ordförande i barn- och utbildningsnämnden, visade mig häromdagen sitt jobbkreditkort. Helt utslitet!
Beror det på alltför flitig användning eller slarvig hantering?
Han hävdade bestämt att det inte var flitig användning.
Det är nog så - men lite kul ändå.
Som många andra nu har jag delvis fastnat på facebook. Men jag lovar - det går över till nästa vecka. Har också haft en hel del jobb. Idag fick kommunen en redovisning av en kartläggning SKL gjort av Tyresö kommun (och en hel del andra också). Sämre ekonomi (eget kapital och pensionsskuld) och färre anställda i verksamheterna kompenserades med bra redovisning och politisk styrning. Även om man kan ifrågasätta det senare så är det uppenbart vad som är viktigast.
Detta mötet var bara ett av många som jag lärt mig genomlida under temat "det är bra som det är". Blir bara mer övertygad om att Tyresö behöver en ny ledning som vill något.
Om kommunledningen hittils försökt skymma sina tillkortakommanden lär det nog bli svårare nu. Redan idag tror jag det börjar med det avslöjande som vi har kunnat göra på vår hemsida att Tyresö kommun har länets sämsta och landets näst sämsta lärartäthet. Av 288 kontrollerade kommuner hamnar Tyresö på plats 287. Och avståndet till övriga landet ökar. Till det kan läggas att lärarförbundet visat hur antalet utlysta lärartjänster minskat.
Nu skiljer det 20 minuter egen individuell tid med läraren varje vecka för varje enskild elev mot riksgenomsnittet.
Tack Birgitta, Anders, Lars och Marie för en lysande kväll med massor av spirituella tankar. Nu börjar nedräkningen!
Johan Jakobsson, han partisekreteraren (fp) som mest gått till historien som den som inte visste vad som skedde på sin expedition - men som gärna använde sig av allt det som han inte hade en aning om - ska börja konsulta på KREAB läser jag i DN. Tja varför inte? Verkar logiskt. Men varför är det en nyhet? Är det någon som vet vad andra gamla partisekreterare gör nu för tiden?
Nej nyhet är det just bara för att han är den han är och för att han "visste så lite om så mycket".
Att man tagit lätt på spioneri mot sossar verkar mest vara en merit i vissa grupper...
Ibland går tillvänjningen snabbt ibland kräver den längre tid. Givet vilka astronomiska summor vi numera behöver betala för vårt boende i Stockholmsregionen så får man nog ändå säga att den tillvänjningen har gått relativt snabbt.
Jag hörde häromdagen ett inslag på Studio Ett om bostadsrättsomvandling där påfallande många resonerade som om att det var en självklar vinstaffär att äga sitt boende och att det som varit i uppgång självklart ska vara det som gäller även i framtiden.
Och allt underblåses av drömmen om det perfekta hemmet och tidningarnas/bankernas kalkyler om hur mycket ett hushåll kan låna (som säkert är riktiga om man inte ägnar sig åt någon annan konsumtion utöver det mest nödvändiga - men hur många avstår från det?).
Nu säger dock alla "experter" att det inte finns någon risk för att fastighetskrisen från USA sprider sig hit eftersom ekonomin och därmed arbetstillfällena (och förmågan att betala stigande räntor) är i tillväxt.
Just det. Och det gäller ända fram till dess att det inte gäller längre. Vad jag minns var det få "experter" som såg nedgången i början av 90-talet. En orsak till det är förstås att de är anställda av företag (banker och mäklare) som har intressen av att bopriserna fortsätter stiga. En annan är att alla bubblor tenderar att ha ett stort inslag av psykologi inbyggda - och de är svåra att vetenskapligt förutse.
Och resultatet blir att ungdomarnas föräldrageneration blir rikare än någonsin samtidigt som deras barn (intill dess att de ärver sina föräldrar) blir mer skuldsatta eller hemmaboende än någonsin. Trösklarna för att komma in på bostadsmarknaden blir allt högre och valfriheten blir i praktiken allt mindre.
Och så var det med den valfriheten när marknaden får bestämma på egen hand.
Tillvänjningen då? Ja, den som för fyra år sedan hade kunnat tänka sig att köpa ett hus precis utmed den hårt trafikerade Gudöbroleden utan i övrigt någon speciell sorts lyx för nästan fyra miljoner skulle naturligtvis ha blivit idiotförklarad. Den som skulle ha betalat 2,3 miljoner extra för en brygga på sin tomt (vilket hände i min absoluta närhet) skulle knappast betraktas som smart. (Upptäcker när jag letar exempel (se Näckstigen) att merpriset för brygga nu sannolikt är uppe i ungefär fyra miljoner)
Vad göra då?
Bygg mer. Om marknaden styr så borde man i alla fall försöka hålla nere priserna genom att låta utbudet matcha efterfrågan. Men genom borttagna subventioner har regeringen gjort det dyrare att bygga - resultat det byggs än mindre och bristen blir allt större.
Se till att det finns hyresrätter så att vi när vi i olika skeden av livet (skilsmässor, flytt hemifrån eller ekonomiska problem) kan bo utan att det kostar skjortan och utan att bli bunden till någon man egentligen inte vill bo med (ungdomar som vill flytta hemifrån eller par som vill separera).
Jag behöver knappast säga att det även här sker en drastisk förändring med borgerlig regeringspolitik. Det byggs nästan inget nytt och det säljs ut för fulla livet.
Med andra ord - Än mindre valfrihet!
PS detta inlägg skulle egentligen ha handlat om det intressanta i att det i bostadsbristens Stockholm betalas astronomiska summor för helt sjuka lägen. Det stämmer förvisso men min andra tes om att läget inte längre spelar någon större roll motbevisades effektivt av Näckstigen. Men orsaken är den samma. En absurd bostadspolitik.
Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: Bostad, bostadspriser, bubbla, Tyresö, regeringen
I DN argumenterar de borgerliga partisekreterarna för möjligheten att utlysa nyval i kommuner och landsting om den parlamentariska situationen kräver det. Jag har tidigare varit en varm anhngare av detta men har med tiden kännt en allt större tveksamhet.
Jag tror att nyval alltför lättvindigt skulle kunna användas för att försöka lösa problem som somliga av oss politiker inte vill eller orka lösa på annat sätt.
Jag ser framför mig två tänkbara fall då frågan skulle kunna vara aktuell;
1. Extrempartier (Läs SD) hamnar i vågmästarposition.
2. Det politiska systemet har visat sig oförmögna att lösa viktiga samhällsproblem på grund av för starka ideologiska blockeringar.
Problemet i båda fallen är att lösningarna stavas samverkan mot mitten. Och att partisekreterarnas inlägg syftar till att undvika just detta. Det handlar bara om att slåss för blockpolitikens bevarande. I stället för att söka tillfälliga breda lösningar vill man försöka få väljarna att ändra sig. Problemet torde vara att om man ska övertyga väljarna att ge sitt stöd till demokratiska partier när de i väljarnas ögon just misslyckats med att samarbeta för att lösa ett svårt problem.
Av någon outgrundlig anledning känner Erik Ullenhag (fp) ett behov av att värna moderaternas rätt till inflytande även i sådana svåra tider. För det är just de extrema partierna längst ut till vänster och höger som ryker i ett sådant brett samarbete.
De andra partisekreterarna har jag inga förhoppningar om - men Ullenhag?
Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: nyval, moderaterna, mitten, sd, Ullenhag
Igår kom den efterlängtade nya frysen och kylen. Vi har nog länge tyckt att vår frys och kyl kanske inte varit de mest miljövänliga i världen (och dessutom har de genererat jobbigt höga elräkningar).
Så när det var rea på självavfrostande dylika med låg elförbrukning och en slags manuell ismaskin så slog vi till. Och det är ju så skönt med ett bra miljösamvete.
Men när jag såg mängden förpackning som apparaterna var inpackade i började jag tvivla. Frigolit, transport, plast - undrar hur miljövänlig man egentligen är...
Men det ska väl bli bra i det långa loppet.
De som direkt blev glada var dock Jonathan, Tobias och grannpojken som direkt inledde ett litet krig med de frigolitsvärd som fanns i massor. Kul i säkert en halvtimme (även för pappa som hann med en del jobbsamtal..). Så kul så att det till och med var värt en timmes dammsugning av frigolitsmulor i hela huset!
Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: kyl o frys, kul, krig, frigolit, miljö
Snart kommer ett nytt avslöjande om krisen i skolan i Tyresö. Det är kul att vara oppositionspolitiker i Tyresö. Mindre kul att vara förälder.
Det blir alltmer uppenbart att Tyresö behöver en ny skolpolitik.
Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: Tyresö, kul, skolan, föräldrar, avslöjande
Ett av de avgörande argumenten när Alliansen skulle säljas in som ett samordnat, regeringsduglig och relativt konfliktfritt alternativ var att de (partiledarna) hade så kul tillsammans. Detta till skillnad från det rödgröna alternativ som mest bråkade inför varje budgetförhandling (och som sannerligen - det ska medges - inte gjorde något som helst försök att ändra den bilden).
Nu har vi snart ett års erfarenhet av borgerligt styre och en slutsats är uppenbar - De har inte så kul ihop längre!
De bråkar inom regeringen om politiken (könsneutrala äktenskap, socialförsäkringar, fastighetsskatt, försvaret mm), budgeten (alla tycks ha sina budgetalternativ - men ingen tycks ha regeringens) och mediautrymmet.
Partisekreterare anklagar andra partier inom alliansen för att vara extrema (Fp mot C).
Riksdagsledamöter attackerar regeringen (upphovsrätt, försvarspolitiken). Grupperna i utskotten gör uppror (senast skatteutskottet mot finansieringen av fastighetsskattsslopandet).
Till och med före detta ledande politiker inom borgerligheten tycks tycka det är underhållande att angripa regeringen (Hörnlund om orättvisor, Fälldin och Alf Svensson om samkönade äktenskap).
Listan över borgerliga media, kända personligheter och näringslivsorganisationer som bråkar med regeringen ska vi inte gå in på men den är lång.
Men de har ju så kul ihop...
Glöm bort att de i bästa högkonjunkturen i efterkrigstid med ett sällan skådat pengaregn över medborgarna och stabilt sjunkande arbetslöshet har det sämsta opinionsstöd som noterats sedan 1900-talet.
Glöm bort att de själva inte gjort något för att bryta bilden av en regering i kris. Alliansens hemsida hänvisar numera till regeringens dito. Kritiken är massiv för att de inte gör gemensamma aktiviteter och Reinfeldt har tagit extra lång semester.
För vad gör väl det så länge de har så kul ihop...
Mer och mer framstår bilden av de som har det så kul ihop som en av de mer geniala mediakampanjer som lanserats i Sverige. Säkert kommer den försöka återupprepas vid nästa val. Men då minns väl många hur det egentligen var - eller??
Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: Alliansen, kul, bråk, borgerlighet, val
... klockan 2 på natten. Vissa saker förändras inte. Det är coolt att orka debattera långt in på natten. Visst en del sover säker i bänkarna - men debatten verkar livlig.
Själv går jag och lägger mig efter att ha målat om hallen hemmavid. Godnatt Kålle och alla flitiga ombud!
Satt länge idag och skrev en artikel till Mitt i Tyresö om det moderata kommunalrådet Mats Fälts tokiga agerande. Bakgrunden är att det först kom en undersökning som visade att många Tyresö-bor känner sig otrygga. Många känner otrygghet inför att vara ute på kvällen och alltför få känner polisiär närvaro. Polisnämndens vice ordförande Mats Fält är bara så tyst om detta.
Därefter kommer nyheten om omfattande skadegörelse på Strandskolan. Barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Fält vägrar att se något som helst ansvar för att han under många år rustat ner och stängt igen exempelvis fritidsgårdar. Nej, Fälts svar är att skolan kan behöva undervisa mer om moral.
Min poäng i inlägget var att det nog i och för sig kan vara bra (om skolan nu har några resurser till detta efter Fälts besparingar..) men att det är otillräckligt och att man både behöver jobba med förebyggande (där fritidsgårdar och andra mötesplatser är viktiga funktioner) insatser, värderingar, polisiär verksamhet och kameraövervakning på utsatta områden.
Men Fält gör inget av det. På den legitima frågan vad kommunen gör för att öka tryggheten avsäger han sig allt ansvar.
Väl klar med denna viktiga och klarsynta insändare packar jag ihop för att gå hem. Då är det bara datorn, nycklarna och plånboken som ska packas ner. Och då gäller det bara att hitta var plånboken lagts. Plånboken, plånboken, plånboken. Efter två timmars letande (på rum och i affärer jag handlat i) tvingas jag nog medge att jag kanske inte kommer återse den och att den kanske försvunnit på ett inte helt lagligt sätt. Nåja, sådan är väl verkligheten.
Följde debatten inför ordförandevalet och var uppriktigt glad över flera inlägg. Tyckte såväl Daniel Mathisen som Jens Olsson uttryckte ordförandefrågan bra.
Och som alltid i ordförandeval blir talet efter lysande. Jytte Guteland bröt inte mot den traditionen.
Jag är så övertygad om att kombinationen med den erkänt duktiga Mattias Vepsä blir precis vad SSU behöver.
Naturligtvis kommer mycket av deras första insatser bli att bli företrädare för hela förbundet. Det borde dock bli mycket lättare än vid tidigare tillfällen då det inte finns någon stor åsiktsskillnad att tala om.
Men det är knappast ett ansvar bara för den nyvalda ledningen. Lika mycket är det ett ansvar för den förlorande sidan att ta aktiv del och samarbeta.
2.07 är så bra, Svts kommentatorer är det inte. Att mitt under 3000 meters-loppet i bakgrunden höra jublet för att Vlasic tagit 2.07 och sedan upptäcka att kommentatorerna låtsas som inget är att nedvärdera publiken...
...Jytte Guteland. Det är naturligtvis upp till SSU att välja sina företrädare. Samtidigt kan jag inte som gamling låta bli att tycka att SSU nu som en fortfarande rätt sårbar organisation skulle må bra av en ordförande som har stöd i olika åsiktsinriktningar.
Jag känner inte Jytte så bra men vet att hon har med sig många erfarenheter och kunskaper som jag tror skulle vara bra för SSU.
Båda kandidaterna tillhör såvitt jag förstår det traditionella insider-distrikt. Med det menar jag att de tillhört grupperingar som haft god representation i styrelser och på expeditionen. De har också varit ledande i det som kommit att kallas högerfalangen.
Det som jag ändå tycker skiljer ut Stockholms län från andra "högerdistrikt" är att de periodvis varit beredda att skilja ut sig från sin traditionella grupptillhörighet för vad som förvisso ofta är egenintresse men också vad som är bra för organisationen som helhet.
Kalmar har tvärtom tillhört den hårda kärnan i "högern" och byggt upp hela sin maktbas på konflikten mellan vänster och höger. Känns därför lite tveksamt när Laila försöker framställa sig som outsider som missgynnas av etablissemanget.
Så go for it Jytte. Och vinn mandatet att hålla ihop förbundet.
Klippte gräset idag och undrar om inte jag har den finaste maskros-samlingen i Tyresö?
Tur att man har så toleranta grannar... Kanske beror det på att de (i alla fall några) tycks ha samma liberala inställning som jag till trädgårdsskötsel.
Tack för det!
...gå på DN-galan. Annat kommer alltid emellan - eller så tror jag egentligen att man ser allt mycket bättre på TV. Som vanligt kul att se friidrott. Kul också med bra svenska prestationer (Holm, Mustafa mfl). Mindre kul när man försöker göra högst mediokra svenska resultat till något storartat. Kronberg (på 110 meter häck) måste vara mästare på att boosta sin egen prestation. Ett annat mer riktigt sätt att beskriva det är att peka på att han var näst sist och en halv sekund efter vinnaren (som tydligen ännu inte var uttagen till USAs lag till VM).
Men även om jag inte gillar idrottsnationalism (när man bortser från goda prestationer från idrottare från andra länder) så ser jag med spänning på systrarna Kallur nu.
Och jag har återupptäckt det fräscha i riktigt riktigt kallt vatten. Tror jag förbrukat 15-talet isbitar per dag på sistone.
Har också upptäckt några av Tyresös många cykelvägar. I morgon prövar jag nog fler.
Kul, aningen svettigt och man ser saker man inte brukar se.
Ja, jag vet att det har sagts förut men nu gäller det. Nu när arbetet kör igång tänker jag försöka arbeta bort de där extra sommarkilona som så lätt samlar sig när man får lite för mycket god mat och gott vin i sig - och när man rör sig aningen för lite.
Så nu börjar det. Gymträning, cykling till jobbet och trappgång i stället för hiss på jobbet ska vara normen (även om viss del av träningen inte kommer igång nu på grund av fotskadan - se nedan).
Nyttig mat (inte minst lunchen - vilket enligt en tidigare granskning lär bli en utmaning i Tyresö centrum - återkommer med en rapport om detta senare), inga friterade historier, godis (popcorn undantaget - det är ju trots allt en grönsak) eller bakverk (suck) och enbart alkoholhaltiga drycker till fester.
För att sätta lite press på mig själv erbjuder jag härmed en 20:a i belöning till den som ser mig inta något av ovanstående.
Återkommer med viktrapporter framöver...
Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: Tyresö, vikt, träning, godis, belöning
Leijonborg har kommit på den briljanta ide'n att den som utbildar snabbt och effektivt i högskolan ska få en premie för det. Som nyutexaminerad så funderar man ju på om mina 17 år (från start till examen) skulle vara kvalificerande?
Nåja, jag klarar mig nog utan. Tror nog faktiskt att de flesta studenter i rätt liten grad låter sig styra av eventuella premier efter utbildningen. Möjligtvis kan förbättrad ekonomi under studietiden minska arbete vid sidan om och öka utbildningstiden. Annars tror jag att det är så många andra saker i livet som är styrande för hur lång utbildningen tar.
Men även om premien vore effektiv skulle jag nog vara tveksam till den. Vad den säger är nämligen att det spelar ingen större roll vad du lär dig eller under vilka former du gör det. När allt fler pratar om livslångt lärande och behovet om att löpande uppdatera kunskap så pratar regeringen om att yngre ska läsa mer koncentrerat (läs effektivt).
Sol kan aldrig vara bra. En dag med sol och man blir skadad. Har åter efter ett antal "dåligtväderdagar" i Stockholm (då jag likt "alla andra" rustat hemmet) begett mig till stugan på Visingsö. Började dagen på Kumlabybadet (uppvärmd kommunal pool) och fortsatte på stranden (garanterat icke-uppvärmd Vättern). Hem, hänga upp kläder, slappa - tänkte jag.
Men för stora badtofflor (lånade eftersom jag glömt mina) och en stentrappa satte stopp för det. Jag föll pladask och på något sätt lyckades jag åstadkomma ett stort hål i min tå. Borde väl egentligen sys men det är för krångligt här utifrån ön så vi får se om läkeköttet fixar det.
Men misstänker att badsäsongen tog slut precis när den skulle till att börja.
Tur att man ska börja jobba på måndag. Och kanske bra för arbetsmoralen!
Söndags kväll och barnen tittar på Kalle Anka-dvd innan de ska gå och lägga sig. Själv är jag för trött för att orka ta itu med något projekt. Sätter mig ner för att se något lättillgängligt på TV. Bläddrar igenom och konstaterar (återigen) att 23 (eller hur många de nu är) kanaler inte är en garanti för att man ska hitta något man vill se.
Vänder tillbaka till Svt som ändå brukar kunna ha ok program - hittar då "Det är svårt att flytta vuxna katter", konstaterar att det går samtidigt som djurgalen i ettan och tänker att nu får de väl ge sig - två djurprogram samma tid! Inget för en av djur så totalt ointresserad person som jag.
Men fastnar ändå på tvåans dokumentär som visar sig handla om två äldre personer, Greta och Albert, som står inför valet om de ska lämna sitt egna boende för ett äldreboende.
Först stannar jag upp för att se om det är något som kan vara bra att se för ett kommunalråd i Tyresö som delvis ska syssla med frågorna.
Men snart är jag fångad av hur nära och kärleksfullt de visas. Hur filmaren kan vänta in svaret. Hur både glädjen och bitterheten över det levda livet kommer fram. Hur familjens självklara men ofta svåra roll visas. Hur humorn inte upphör för att man råkar ha fyllt 91 år. Hur svårt det kan vara att förstå att man är i olika skeden i livet. Hur svåra val kan vara verkligen svåra och livsavgörande.
Och hur just mänskligt alltsammans är.
Tack Johan, Greta och Albert!
Det går inte återge. Det måste ses. Det ligger på nätet.
PS Det kanske inte behövs sägas men jag tror att TV4 har en del att lära...
Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: Tyresö, Det är svårt att flytta vuxna katter, äldreboende, svt, dokumentär
Skulle nog i vanliga fall blivit aningen irriterad när jag idag drog från lugna Tyresö in till stan för att titta på Tall ship race. Väder som ena stunden är tokvarm sol (vad gnäller han nu om?) och nästa hällregn. Folk nog att irritera en till döds och alla försök till kollektivtrafik i området inställd.
Men, men, men. Häftiga båtar, mestadels solig söndagspromenad, lunch med utsikt över Stockholms vatten och racets parad gör att man kan förlåta det mesta. Paraden var så häftig - vartannat inslag bestod av militäriskt klädda och disciplinerade sjömän (uniformer!) och vartannat var helt galna ungdomar som klätt ut sig i lite vad som helst (total oordning!). Coolt. Bäst var ändå de sjungande norrmännen. Visar att sjömän kan vara roliga också.
Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: Tyresö, Tall ship race, båtar, parad, norrmän
Länge har jag trott att Ikea har de mest krångliga monteringsinstruktioner som finns. Jag omprövar helt detta - Mio slår alla rekord. Köpte ny hatthylla (Bond) och tänkte att det blir en enkel match. Men jag lovar att det varit enklare utan. Ikea kom tillbaka - allt är förlåtet.
Kanske imponerar inte heller deras produktnamn på mio. Man jämför ju med IKEA och deras charmiga namn. OK, jag är smålänning men jag tycker fortfarande det är kul att gå på IKEA och hitta möbeln Bankeryd.
Mio försöker nog sig på något liknande men Mio är ju lite mer Upmarket så där Ikea nöjer sig med Karlstad, Klippan och Tylösand så vill Mio vara mer internationella. Därför blir det namn som Amalfi, Berlin, Oxford och Rangoon (Ok, Ystad finns också - men det är också exotiskt på sitt sätt).
Men man funderar ju på hur de tänkt när man på det lokala Mio-varuhuset möts av en rotting-utemöbelgrupp som heter Pattaya. Orten är såvitt jag känner till (ö)känt för såväl prostitution som organiserad brottslighet.
Man undrar ju vilket Mio vill bli förknippad med?
Nu ska man i ärlighetens namn säga att gruppen inte finns på Mios sida på nätet. Det betyder väl att modellen är på in- eller utgång. Låt oss hoppas på det senare.
Tror att det är dags för två favoriter i repris.
I onsdags sände TV4 "dokumentären" Jag tänder på amputerade.
Jag har tidigare skrivit (tror jag) om TV4:s allt hemskare så kallade dokumentärer. Ja, jag vet att man kan ifrågasätta om de ska kallas dokumentärer men TV4 själva envisas med det. Nåväl det är väl deras sätt att uppfylla vad de själva åtminstone tidigare valt att kalla kommersiell public service. Och det är väl en bra illustration till vad det skulle kunna innebära.
Plymouth-bröderna fick uppmärksamhet på nyheterna idag. Det målades en rätt sympatisk bild av gruppen dock hela tiden ackompanjerad av det i mina ögon riktiga epitetet den mest extrema och slutna kristna rörelsen i Sverige.
Man kan ha många synpunkter på rörelsen och det är naturligtvis sorgligt att barn som redan tidigare lever under hård press och utan omvärldskontakter riskerar att isoleras ytterligare.
Men det som är riktigt upprörande är att skolverket väljer en så formalistisk tolkning av sitt uppdrag. Bara en rörelse uppger sig vilja följa läroplanen och anställer en rektor som har erfarenhet är det tydligen ok att starta skola.
Att sedan rörelsens själva värdegrund säger att kvinnor värderas lägre än män, att man inte i exempelvis måltider vill beblanda sig med icke-troende (i den bemärkelsen som Plymouth-bröderna står för), att man inte använder datorer och att man inte tror en allsidig religionsundervisning samt på sex- och samlevnadsundervisning (som man tidigare har velat slippa ifrån i den kommunala skolan) betyder tydligen ingenting för skolverkets byråkrater.
Det är sorgligt för en som in i det längsta försvarat friskolornas existens, berättigande och kvaliteter att konstatera att det nuvarande regelverket ger total anarki, bristande kvalitet och barn som isoleras från omvärlden.
Det är hög tid att ställa högre krav på all undervisning (offentlig och privat). Det handlar trots allt om våra barn. Och det tycks som om att skolverket tappat förmågan att göra den bedömningen. I stället borde kommunerna ges möjlighet att ställa upp och följa upp kvalitetskrav. De befinner sig trots allt närmare barnens verklighet.
PS Vi får hoppas att inga nazister kommer på tanken att säga sig vilja följa läroplanen och hittar en rektor med småskumma värderingar som ställer sig till förfogande.
Lugn hemmakväll som borde ägnas åt läsande, skrivande, tänkande eller motionerande - och så fastnar man framför Sliding doors - säkert för 10:e gången. Kanske beroende på de charmiga skådespelarna och feelgood-känslan men mest på grund av att det handlar om ordet om. Vad hade hänt om bara en liten del av verkligheten förändrats? Och ja jag gillar kontrafaktiska berättelser.
Annars har dagen ägnats åt shopping (outlet i Vingåker) och flyttning (dock inte egen). Nu är jag tillbaka på Visingsö för slutet på semestern.
Var på sommarens enda konsert (för min del) i söndags. The Ark och Andreas Johnsson. Det var verkligen så häftigt. Ola Salo med sin totala scennärvaro och vilken hitparad.
Men som vanligt kan jag inte låta bli att känna sympati med "underdoggen" - i det här fallet Andreas Johnsson. Det är så otacksamt att vara förband - men han var så bra. Så nu finns det en signerad skiva i familjens ägo.
Och Läckö slott - vilken miljö!
Det enda tråkiga var när familjefesten utvecklas till dels "vi tar med oss fällbara stolar, äter köpta räksallader i pausen och vägrar sedan ta bort stolarna under konserten för var ska vi då göra av dem" - MEN TA INTE MED STOLARNA DÅ! och dels till vi måste gå på konsert med si sådär massor decibel och därför får vår fem månaders bebis vaggas till sömn till den fina, lugna och sövande musiken... Not!
Själv lämnade vi 6-åringen hemma efter att ha läst socialstyrelsens synpunkter på barns hörsel och konserter.
Men i stort var det alltså en härlig kväll
Efter 14 år i riksdagen är jag tämligen säker på en sak. Den regering som inte vet hur den ska hantera ett stort samhällsproblem den försöker verka handlingskraftig genom att i budgeten anslå pengar till något projekt för att möta problemet.
Idag var det hedersrelaterat våld och i förra veckan var det insatser för miljön i Östersjön. Däremellan var det stimulanser för att förbättra integrationen genom att få fler att snabbare lära sig svenska. Och då kan jag ändå ha missat något exempel.
Gemensamt är att de adresserar stora samhällsproblem genom att under en tidsbegränsad period anslå mellan 10 och 100 miljoner kronor per år. Tillräckligt för att verka handlingskraftigt och ändå få plats i budgeten. Men otillräckligt för att förändra de grundläggande strukturerna!
Förstå mig rätt. Projekten i sig behöver inte vara fel. Och det är inget typiskt för borgerliga regeringen - den socialdemokratiska gjorde det lika ofta.
Mitt problem är att de gång efter annan lyckas få det att framstå som om att de tar itu med problemet när projekten snarare är ett symptom på motsatsen.
För ett par dagar sedan kom nyheten att den självförstörande DVD:n snart är här. Tanken är att man ska slippa gå tillbaka med hyrfilmen till butiken. I mitt umgänge väckte det två kommentarer;
1. Ännu en slit och släng-pryl. Borde vi inte bort från det där om vi ska leva någorlunda miljövänligt?
2. Är inte hyr-dvd så 90-tal? Är det inte bättre att ladda ner?
Jag håller med om båda men är ändå beredd att acceptera den självförstörande dvd:n på ett villkor - Det måste ryka om dvd:n när den förstörs (alla ni som sett Mission impossible (tv-serien) vet vad jag menar).
..som idag är ett av Visingsös många rådjur;
Först vill jag tacka för den unika möjligheten att blogga (tror mig vara första rådjuret på nätet). Såvitt jag förstått det ska en blogg handla om dagens händelser och det kanske inte finns så mycket att säga om det. Det har regnat en hel del och varit lite solsken. Jag har sprungit runt i skogen och ätit lite grann...
Men vänta i kväll hände en lite udda sak. Jag var ute och sprang på den vanliga skogsrundan när en av de där, vad heter de nu igen - just det människorna, kom springande. Han såg väl ut att inte vara så där helt i toppskick (det är ju inte underligt med tanke på hur mycket de dricker och äter på sommaren) det var mycket flås och stön. Och kanske var det därför som han kom så nära. Jag brukar ju lätt bli lite blyg när människor visar mig allt för stort intresse. Men den här killen verkade nästan apatisk i sitt flåsande så där fanns ingen anledning för mig att springa iväg. Jag stannade kvar och betraktade detta spännande skogsfenomen. Till slut var vi cirka 3 meter från varandra.
Så det är ett tips till alla mina rådjurskompisar där ute -vill ni titta närmare på människorna så välj ut en tillräckligt otränad.
Med det vill jag tacka Martin (som enligt egen uppgift varit ute och sprungit - men vägrar kommentera sin form) för utrymmet.
Herr/fru Rådjur
Ett aningen för långt (men bra) besök på Gränna vårdcentral med Tobias och ett sååå segt vägarbete stoppade mina planer att lyssna till Mona Sahlin i Almedalen.
I stället blev det 33 kronor i billigare biljetter (tack Destination Gotland för den storslagna rabatten) och sex (6) timmar i Oskarshamn.
Hur spenderar man då dessa?
Jagade initialt pizzeria och etanolmack. Båda var dock överraskande svåra att finna.
Därefter vidtog shopping och då främst på Domus (jo, det heter fortfarande så). Där saluförde man utöver garn, parfym och cykeldäck även Coops egna skor och en walkman för kassett (dock tycktes 445 kronor som en tveksam investering med tanke på att de inte sålde några musikkassetter).
Därifrån bar det till biblioteket för att ta del av tidningar och tidskrifter. Först möttes man av de mest populära tidskrifterna som blan Oskarshamnarna verkade vara motortidskrifter (7 av 12). Dessa verkar dock mycket efterfrågade eftersom de var försedda med små hänglås.
I entren kunde man så avslutningsvis se det lokala kulturlivet denna kväll. Allsång och stadsvandring för 50:- (det är antagligen icke-smålänningar på plats)
Och då började det bli dags att bege sig mot färjan.
Allt detta kan naturligtvis låta aningen raljant mot Oskarshamn. Det är inte alls meningen. Tvärtom var det på många sätt ett kärt återseende. Jag kände igen många delar från det Gislaved jag växte upp i (även om Domus sedan länge är utbytt mot ett oräkneligt antal Coop).
Det starkt socialdemokratiskt influerade samhället med de starka institutionerna som skulle svara för medborgarnas välfärd och service.
Men idag föredrar jag att köpa hemelektroniken i en butik som specialiserat sig på det. Idag kändes det så annorlunda med Domus.
Och kanske är det så även med välfärden- att socialdemokratin mer måste individualisera och möta människors behov utifrån deras behov och i den form de önskar snarare än i form av de institutioner som var lämpliga när välfärdssamhället skulle organiseras.
Men nu ser jag fram emot 3 timmar egen tid av film, läsande och vacker skärgård. Och så småningom Gotland!
I den numera allomfattande bloggkategorin "vad göra när det regnar" bidrar jag härmed lite med mina erfarenheter.
Två små barn kräver ju mer kreativitet än den bok, dator och film som jag skulle satt mig med. Så här kommer listan efter 4 dagars kompat regn;
*4 olika hus med ALLA i huset befintliga prylar som kan definieras som leksaker (ficklampor och mangel ligger högt på listan)
*Bullbak (men vad gör man av alla bullar när man väl bakat?)
*Spontant icke-planerat Danmarksbesök
*Ny TV med nya barnkanaler
*Skattjakt
*Skriva menyer samt vad som ska finnas på restaurang/Legomuseum
*Äventyrsland i Halmstad (det regnade bara lite)
*Låtsasköra alla bilar som finns i familjen (och lära sig var vindrutetorkaren finns)
*Måla tavlor med oljefärg
*Plaska i pölar (lite)
*Köpa godis i godisflygplanet (Jodå, det finns ett E4:an avfart 73)
*mm
Och barnen verkar faktiskt riktigt nöjda
Själv har jag faktiskt sett en och annan film och känner mig rätt nöjd med det.
Ja - antingen är jag så extremt intresserad av kristdemokraternas motstånd mot homosexuella så att jag skriver i princip samma inlägg två gånger - eller så skojar tekniken med mig. Försökte blogga inlägget från telefonen minst tre gånger var övertygad om att inget gick fram och lyckades efter typ tre försök blogga via datorns mobiluppkoppling. Trodde att inget gick fram (var för ett ögonblick övertygad om att kd hade vissa kontakter uppåt som censurerade obehagliga inlägg) men till slut var två inlägg ute - så kan det gå.
Rapporteringen om kds riksting har nästan uteslutande handlat om abortfrågan. Det var naturligtvis inte vad kd-ledningen önskade men kanske hade det fördelen att en del av de vanligen mer eller mindre homofoba besluten hamnar i bakgrunden.
Enligt ett TT-telegram vill rikstinget förbjuda homosexuella att ge blod. Förlåt en okunnig men vad är orsaken? Vad smittar homosexuellt blod? Eftersom jag antar att allt blod som ges kontrolleras vad gäller sjukdomar så återstår väl bara att det skulle vara själva läggningen som smittar via blod. Eller vad finns det för skäl - kanske någon kristdemokrat kan förklara?
Kd fick nästan bara uppmärksamhet på sin abortstrid från rikstinget. Det var kanske inte vad partiledningen hade hoppats på men när man ser vad det skymde så kanske det inte är så udda. Enligt ett TT-telegram som jag läste ville man förbjuda homosexuella att ge blod. Kan inte själv frågan (ett dåligt samvete som borde dövas) men förutsätter att blodgivare kontrolleras utifrån eventuella sjukdomar som kan spridas och allmän lämplighet - så det borde ju inte vara ett hinder mot just homosexuella.
Återstår alltså att de tror att homosexualiteten kan spridas via blodet - eller? Kanske någon kristdemokrat kan förklara?
Men det lite ruskiga tycks ju vara att vi har en socialminister som ska föra en politik för färre blodgivare när vi har brist på blod och blodgivare...
Är nu hemma hos min far i Skåne (och ja det regnar - hela tiden och massivt). Här påminns man återigen om saker från förr. Klockan på vägen som slår 11 gånger klockan 23.00 - högt och ljudligt.
Därtill när nu den första euforin över att kunna koppla upp sig med Tyresö kommuns mobila lösningar så minns man också hur långsamt det kunde gå på nätet innan bredbandet
Är hos min mamma på landet och tillsammans med barnen har jag just upptäckt den nyrenoverade LP-spelaren modell 1975. På den spelar vi just nu den fula ankungen med tillhörande sagobok och rikligt med knaster.
PS för er som läste inlägget nedan om elak far så kan jag rapportera att jag gav med mig - tog en en-minutersstrid klädde på sonen och hade tokkul på Naturhistoriska...
Kvar hemma trots att jag bestämt att vi ska åka till naturhistoriska muséet och se på dinosaurier. Båda pojkarna vill naturligtvis detta men eftersom jag bestämt mig för att efter en osedvanligt bråkig gårdag att inte bråka med dem väntar jag just nu ut lilla sonen som i sin tur bestämt sig för att inte klä på sig. Återstår att se vem som vinner...
Och vad ska man läsa nu då. Jag försökte in i det sista dra ut på det, jag gjorde långa pauser när upplösningen närmade sig och jag funderade seriöst på att pausa och läsa de tidigare böckerna innan jag läste upplösningen. Men nu är det oåterkalleligt slut. Saknaden av böckerna - men inte minst en stor författare är stor.
Nåväl - är det någon annan som har tips på läsvärda böcker. Jag känner mig lite vilsen efter att ha haft näsan nedstucken i studentlitteratur under ett år eller så...
... Ja, jag vet att jag egentligen inte bryr mig så mycket om betyg. Men efter mina tidigare erfarenher (se 15 februari på denna blogg) så kan jag nu i alla fall säga att jag tycker att mitt VG motsvarar min arbetsinsats. Det ger mig också lite mod att försöka publicera verket. Så vi får väl se vad det blir av det...
Har passat på att vara föräldraledig och tillsammans med familjen varit i Italien. Ännu en gång bar resan till det lilla huset i den lilla sömniga bergsbyn Ravi. Det blev varmt, bad och god mat ungefär som vanligt. Vi hann inte med besök på vingården Padeletti eller vinstaden Montepuliciano som vi brukar. Delvis var detta eftersom vi prioriterade annat och delvis eftersom vi såg svårtigheterna att med flyg transportera hem flaskor. Det senare visade sig inte vara något stort problem eftersom flygplatskontrollen i Rom inte brydde sig ett dugg om drycker i handbagaget. Så mycket för gemensam terrorism-bekämpning.
Annars hann vi med midsommar på italienska, flaggviftning i Sienna och solutslag...
Posts
All Comments
