2007-06-28

Elak far

Kvar hemma trots att jag bestämt att vi ska åka till naturhistoriska muséet och se på dinosaurier. Båda pojkarna vill naturligtvis detta men eftersom jag bestämt mig för att efter en osedvanligt bråkig gårdag att inte bråka med dem väntar jag just nu ut lilla sonen som i sin tur bestämt sig för att inte klä på sig. Återstår att se vem som vinner...

2007-06-27

Stieg Larsson

Och vad ska man läsa nu då. Jag försökte in i det sista dra ut på det, jag gjorde långa pauser när upplösningen närmade sig och jag funderade seriöst på att pausa och läsa de tidigare böckerna innan jag läste upplösningen. Men nu är det oåterkalleligt slut. Saknaden av böckerna - men inte minst en stor författare är stor.

Nåväl - är det någon annan som har tips på läsvärda böcker. Jag känner mig lite vilsen efter att ha haft näsan nedstucken i studentlitteratur under ett år eller så...

2007-06-26

Uppsatsbetyg...

... Ja, jag vet att jag egentligen inte bryr mig så mycket om betyg. Men efter mina tidigare erfarenher (se 15 februari på denna blogg) så kan jag nu i alla fall säga att jag tycker att mitt VG motsvarar min arbetsinsats. Det ger mig också lite mod att försöka publicera verket. Så vi får väl se vad det blir av det...

Tillbaka från Italien

Har passat på att vara föräldraledig och tillsammans med familjen varit i Italien. Ännu en gång bar resan till det lilla huset i den lilla sömniga bergsbyn Ravi. Det blev varmt, bad och god mat ungefär som vanligt. Vi hann inte med besök på vingården Padeletti eller vinstaden Montepuliciano som vi brukar. Delvis var detta eftersom vi prioriterade annat och delvis eftersom vi såg svårtigheterna att med flyg transportera hem flaskor. Det senare visade sig inte vara något stort problem eftersom flygplatskontrollen i Rom inte brydde sig ett dugg om drycker i handbagaget. Så mycket för gemensam terrorism-bekämpning.

Annars hann vi med midsommar på italienska, flaggviftning i Sienna och solutslag...

2007-06-09

Uppsats klar - allt du vill (och inte vill) veta om en Europeisk sysselsättningsstrategi

Så var den då klar. I dag är den inskickad - uppsatsen om hur den europeiska sysselsättningsstrategin påverkat svensk politik och om den bidragit till fler jobb.

Vis av tidigare erfarenheter tar jag inte ut något i förskott när det gäller betyg - men jag sörplade i mig omdömena från examinatorn (Tommy Möller) att uppsatsen "tillförde kunskap", "borde publiceras" och "imponerande". (Ja, jag medger att jag inte har så mycket självdistans i just denna lilla ynkliga c-uppsats).

Nåväl jag låter meddela detta nu av två skäl. Det första är att mitt fokus nu är helt riktat på mitt uppdrag i Tyresö. Även om uppsatsen mestadels tagit kvällar och helger i anspråk så har det splittrat mig aningen. Nu blir det bara Tyresö som gäller. Så de borgerliga politiker som jag hört ryktats om som tycker jag är jobbig har jag bara en sak att säga; You aint seen nothing yet!

Det andra är förstås att jag gärna vill berätta om resultatet eftersom jag tror att det spelar roll för debatten om Europapolitiken och sysselsättningspolitiken.
I all korthet handlar sysselsättningsstrategin om att länderna genom mjuk normgivning försöker höja sysselsättningen. Det innebär i praktiken att man sätter upp gemensamma mål och riktlinjer, man lär av varandra och utvärderar varandra. Utifrån utvärderingen riktas rekomendationer till enskilda länder som dessa sedan förväntas ta in i sin nationella politik. Metoden kallas också den öppna samordningsmetoden.

Den togs in i fördraget 1997 och var, får man väl säga ett bärande argument för svenska socialdemokrater att argmentera för EU-medlemskap. Problemet som strategin, åtminstone initialt och delvis, förväntades lösa var svårigheten att i ett land föra en kontracyklisk ekonomisk politik. Efter att de franska socialisterna i början på 80-talet försökt föra en keynesiansk ekonomisk politik i ett land (och drastiskt misslyckats) letade vänstern efter ett alternativ. EU verkade vara ett rimligt sådant. EU som ekonomisk enhet var/är klart större och mindre sårbart. En större del av handeln sker internt inom EU-området jämfört med inom ett enskilt land. En eventuell stimulans av ekonomin på EU-nivå stannar således inom området i större grad.

Om EU 1994, vid tiden för folkomröstningen, spelade en roll i svenska folkets ögon för hur många som var i arbetslöshet (42% trodde då att EU kunde bidra) så gäller det inte alls längre (9% idag enligt SOM-institutet). En orsak är kanske att strategin (hädanefter kallad EES) inte blev något sådant samarbete. Den ekonomiska politiken har ytterst marginellt påverkats (och handlingsutrymmet att stimulera ekonomin har alltså inte ökat) och istället har processen i allt större grad handlat om mikroekonomiska inslag. Det handlar dels om traditionell arbetsmarknadspolitik (där Sverige traditionellt ligger i framkanten och således inte behöver anpassa sig) och dels åtgärder för att öka arbetskraftsutbudet (främst genom skatte- och bidragsreformer).

Jag har främst studerat svensk implementering (genom intervjuer med 5 nyckelpersoner och en minienkät till 6 socialdemokratiska riksdagsledamöter inom skatteutskottet) och resultatet är i all korthet att EES varit allt annat än styrande för svensk politik. En del åtgärder har förvisso genomförts (kompensation för egenavgifter, maxtaxan osv) som delvis bidragit med det som efterfrågats. Men motiven har alltid varit andra än de som syftar till tillväxt och sysselsättning och de har varit begränsade både i tid och omfattning.

På europeisk nivå visar tidigare forskning att det skett vissa framsteg inom ramen för arbetsmarknadspolitik, jämställdhet och livslångt lärande. När det gäller frågan att öka flexibiliteten med bevarad trygghet har med undantag av ovanstående lite hänt. Min tes blir därför att strategin blir styrande först när den möter politiska förslag som kan sägas rymmas inom en slags politisk konsensus. När arbetsmarknadens parter och den poltiska vänstern och högern tycks vara i stort eniga om åtgärder som ökar arbetskraftsutbudet och förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt gör strategin nytta. Men behövs den då? Kanske skyndar den på processen?
Och kanske kan ökande ambitioner på miljöområdet göra också att den ekonomiska politiken blir mer samordnad (och därmed också mer sysselsättningsinriktad i framtiden?

Det här var kort-kort-kort-versionen. Vill du veta/läsa mer så skickar jag gärna över uppsatsen. Maila i så fall till martin.nilsson@tyreso.se eller martinnilsson10@bredband.net

Med i succékanalen

Har idag intervjuats av Succékanalen 91,4! För er som inte har förmånen att få vistas i den fantastiska kommunen Tyresö går det också att lyssna på intervjun via nätet. Det kan dröja någon dag tills den ligger ute såväl på nätet som i radion.

2007-06-02

Miljö 2007

Idag rapporterar tidningarna om att miljöbilsförsäljningen går upp. Det är bra men den intressanta frågan är kanske de nya bilarna som inte är miljöbilar. Jag tror mig i min vardag se att samhället är så uppdelat att verkligheten är sådan att många överhuvudtaget inte har råd att köpa bil, än mindre en ny sådan. Men de som ändå har råd att köpa ny bil och gör det efter den debatt som varit det senaste året. Hur kan man då för det första låta bli att köpa en bil som finns i miljöbilsversion.

Och än värre när man köper en bil som finns i miljöbilsversion - hur kan man då låta bli att köpa just miljöbilsversionen? Hur resonerar de drygt 1000 personer som köper Saab 9-5 i annan än etanolversionen? Hur tänker de - varannan köpare av en Volvo V50 - som avstår miljöbilsvarianten?
Enda förklaringen jag kan tänka mig är att de bor i områden där försäljningen av Etanol ännu är för dåligt utbredd. Men även det är ju med de krav som regeringen ställt upp på mackarnas utbud snart förbi.

Och återigen (jag har sagt det tidigare) hur tänker de som köper en Hummer eller för all del en vanlig stadsjeep? Är den egna glädjen i att få köra en större bil än andra så mycket värd att man är beredd att avstå det bidrag man hade kunnat göra för att undvika klimatförändringarna?

Och appropå klimatet så berättas det idag att Handelsbanken startat en fond för sparande i Uran- och kärnkraftsindustrin. Allt för att spara klimatet. Det får väl sägas vara ett av de mer pinsamma försöken att framstå som miljömedvetna. Man kan diskutera just hur farlig driften av kärnkraften är (och det är ju inte så länge sedan vi påmindes om bristerna i den tidigare så toksäkra svenska kärnkraften) men man kan inte diskutera riskerna och den negativa miljöpåverkan både från urandriften och avfallshanteringen.
Och det samtidigt som det finns behov av investeringar i energieffektiviseringar samt ny miljövänlig elproduktion (vind, våg och sol).

Men det kanske inte ger samma snabba effekt i avkastning. Men om det är det man är ute efter så kanske man i stället från Handelsbankens sida ska satsa på porr och tobak?

2007-06-01

VB: Från Krusboda till Vitryssland.

_______________ Sidrubrik för vidarebefordran _______________ Ärende: Från Krusboda till Vitryssland. Författare: "Martin Nilsson" <martin.nilsson@tyreso.se> Datum: 2007 juni 01:a 21:56
Igår var jag gäst på Krusboda s-förenings möte. Det blev en bra diskussion om hur Tyresö och Krusboda kan utvecklas. Det fanns en stor samstämmighet i den borgerliga majoritetens oförmåga att lösa problemen i skola/förskola samt äldreboende.

En viss muntration väckte det att en av våra mindre s-föreningar hade så gott som lika många deltagare på ett vanligt medlemsmöte som moderaterna i Tyresö kommun hade på sitt årsmöte.

Annars har jag ägnat större delen av dagen åt ett seminarie med en vitrysk delegation på besök genom den liberala biståndsorganisationen SILC. Kan man göra något för demokratin i Vitryssland så är mycket värt. Kändes extra viktigt mot bakgrund av det arbete och kampanj som vi svenska socialdemokrater gjort för demokratin i vitryssland.

Dagens bottennapp hittar vi annars på DN Debatt. Ledande borgerliga politiker försöker återigen göra människors kärlek till något fult. Nu ska homosexualitet framställas som något onaturligt. Det ansluter till en tråkig tradition som funnits med alltsedan partnerskapsdebatten. Då hette budbärarna John Bouvin och olika kristdemokratiska politiker. Nu är det samma problemformulering.
Homosexuellas kärlek är inte fin nog att erkännas.

Och nu är det ändå 2000-talet!

Politik
eXTReMe Tracker