Vad är alternativet till en socialdemokratisk skol- och jobbpolitik i Tyresö?

Idag har jag utmanat Moderaternas Fredrik Saweståhl på debatt här i Tyresö. Förslagsvis möts vi till debatt den 8/5 i centrum. Jag har föreslagit att vi debatterar jobb och skola. Två områden som är viktiga för väljarna.
Där vi socialdemokrater under mandatperioden presenterat konkreta och tydliga förslag. Där moderaterna svarat med passivitet. Kan någon säga en insats som Moderaterna i Tyresö genomfört för att minska arbetslöshet under innevarande mandatperiod? Kan någon säga vad Moderaterna gjort för att förbättra Tyresös skakiga skolpolitik?

Här är hela utmaningen:

"Låt oss visa Tyresöborna alternativen om hur fler kan få jobb och hur skolan i Tyresö kan förbättras!
Om ett halvår väljer vi Tyresöbor väg framåt.
Efter en period av ett ökande antal ungdomar i arbetslöshet och utanförskap frågar sig alltfler om det måste vara så.
Eller finns det en politik som inte passivt väntar ut arbetslösheten? Som du vet har vi olika alternativ i denna fråga. Vi socialdemokrater vill investera i utbildning, bostadsbyggande, tidigarelagda investeringar och insatser för att stödja de lokala småföretagen. Du, och moderaterna i Tyresö, har profilerat er på RUT-avdraget, men har ännu inte presenterat en jobb-politik för Tyresö.

Vid sidan om jobben är frågan om kvaliteten i skola och förskola den kanske viktigaste frågan för många Tyresöbor. Under lång tid har det debatterats om Tyresös skolpolitik ger tillräckliga förutsättningar för lärare och elever att nå vad som borde vara högt uppställda mål. Vi vill inte fastna i tidigare tillkortakommanden.
Därför arrangerade vi ett skolforum där vi tillsammans med föräldrar, elever och lärare diskuterade vad som kan göras nästa mandatperiod. Vår politik kommer att innebära bättre förutsättningar, i form av exempelvis högre lärartäthet, men också tydligare kunskapskrav och bättre uppföljning. Det är nog många som undrar vad er politik för nästa period innebär? Tänker ni fortsätta med den politik som inte lyckats tillräckligt bra eller är ni också beredda att förnya och se både skolornas problem och möjligheter.

Jag hoppas att du delar min uppfattning att det är vårt ansvar att försöka visa de olika politiska alternativ som Tyresös medborgare har att välja mellan.
Därför hoppas jag att du tycker det vore bra att följa upp de nationella debatter som våra partier haft med en lokal debatt i Tyresö Centrum den 8:e maj. Mitt förslag är att vi debatterar de frågor som väljarna sätter högst på sin dagordning – jobb och kvalitet i skolan.

Men det och formen för debatten är jag naturligtvis beredd att diskutera närmare med dig.
Med vänlig hälsning

Martin Nilsson
Oppositionsråd(S)"

Förklaring till passiviteten - Reinfeldt har inte vetat hur sysselsättningen/arbetslösheten ser ut!

Det är nog många som förvånats över hur den svenska regeringen låtit massarbetslösheten växa starkt utan att sätta in åtgärder, som utbildningssatsningar, infrastrukturinvesteringar eller stöd till välfärdsarbeten.

Nu kanske det finns en förklaring. Fredrik Reinfeldt och hans medarbetare har uppenbarligen inte koll på läget. I partiledardebatten gav han helt fel uppgifter som kanske vilseledde stora delar av befolkningen. Uppgifterna kom från finansministern.

Naturligtvis är det ingen som tror att de agerar så aningslöst att de medvetet skönmålar för svenska folket. De hade helt enkelt inte koll på läget.
Men har de haft denna bild framför sig ett tag kanske det kan förklara passiviteten...

Det man kan ha funderingar på är ju kompetensen hos och förtroendet för såväl stats- som finansministern. Om de inte klarar att få fram rätt underlag och läsa statistik rätt - klarar de då att föra en politik för full sysselsättning?

Moderaterna har velat göra det här valet till en förtroendefråga mellan Sahlin och Reinfeldt. Det börjar inte så bra för dem. Sahlin hade koll på siffrorna - Reinfeldt inte...

Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: Reinfeldt, Sahlin, jobb, partiledardebatt

Tro det eller ej...

... jag har faktiskt sysslat med lite spännande verksamhet inom sociala medier på sistone. Bra men totalt osynligt på denna blogg - så frågan är ju om någon kommer tro mig.

För det är ju inte alltid det räcker med att säga att man gör saker - man måste också göra dem.

Inför valet hävdade exempelvis Fredrik Reinfeldt att regeringen 2010 skulle värderas utifrån om man hade lyckats med att få fram fler jobb. Det har man inte gjort. Siffrorna visar sitt tydliga språk. Utanförskap och arbetslöshet har ökat.
Ändå fortsätter man prata som om man har en framgångsrik jobbpolitik.

Han lovade vidare att matcha alla socialdemokraternas satsningar på välfärden. Något han sedan struntat i en hel mandatperiod.

På samma sätt här i Tyresö. Här har skoldebatten - med rätta om man ser till objektiva kriterier som resurser, resultat och personalens uppfattning (medarbetarenkäten ligger av någon anledning inte ute på nätet) - varit i fokus vilket fått den rådande majoriteten att med alla medel försöka vända bilden. Av kommunen betalda annonsbilagor om att det minsann inte finns några problem har kompletterats med påstådda satsningar (vilka dock visat sig resultera i besparingar när de möter verkligheten).

Nu är det avsaknaden av initiativ inom miljöpolitiken som med rätta står i fokus. Här har majoriteten givit kommunens tjänstemän i uppdrag att skriva en omfattande skrift om allt bra som har gjorts (till skillnad från den rödgröna oppositionen som ville använda tjänstemännen till att skriva en framåtsyftande klimatstrategi och därmed snabbt höja ambitionerna). Man kan väl misstänka att majoriteten snart (med skattemedel) kommer annonsera sina framsteg i en annonsbilaga i Mitt i Tyresö.
Jobbigt då att den oberoende granskning som tidningen Miljöaktuellt gjort ratar Tyresö på plats 224 (av 290 kommuner) när det gäller lokal miljöpolitik. Tyresö Nyheter skriver om detta på sin blogg.

Andra som skriver bra om mötet mellan vad som sägs och vad folk upplever som sin verklighet är min kollega i Solna Johanna Graf och Eva Rundkvist i Upplands Väsby.

Det är lite som radiokanalen StarFM i Stockholm (101,9). Har du någonsin lyssnat på kanalen vet du att de har sloganen "Verklig musikvariation" (det är svårt att undgå sloganen - där är det ingen variation).
Jag inser att variation kan definieras som att de inte spelar samma låt 24 timmar om dygnet - 7 dagar i veckan. Antagligen är det den definitionen som StarFM använder sig av. För alla som lyssnat vet också att kanalen måste ha som policy att bara spela musik som man känner igen och redan har hört (en gång har de misslyckats med mig - det var faktiskt en låt jag inte hört tidigare). De flesta skulle nog inte tycka att det var en variation. Oavsett hur många gånger de kör sloganen.

Men det är ju när skillnaden mellan det man gör och det man säger är som störst som man behöver återupprepa sig tillräckligt - för att tillräckligt många ska tro att man gör det man inte gör.

Så gissa om vi kommer få höra Reinfeldt prata utanförskap och jobb och Saweståhl prata miljö och skola.

Just för att de inte levererat...

Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: Tyresö, skola, jobb, miljö

Försörjningsstödet (socialbidraget) ökar mest i Tyresö

När socialstyrelsen gått igenom utvecklingen för socialbidragen så ökar de i princip överallt. Regeringens misslyckade arbetslöshetsbekämpning kombinerat med utförsäkringar från trygghetssystemen är förstås viktiga orsaker. Men det finns också tydliga lokala skillnader.
Den största ökningen i Stockholms län finns i Tyresö. Bakom den 40%-iga ökningen i Tyresö finns människor som lever i en utsatt ekonomisk situation och som varje dag får se sina möjligheter att styra sina liv kraftigt begränsade.

Det är kanske en av politikens viktigaste uppgifter att minska klyftor och utanförskap.
Därför skrev jag och Susann Ronström (vår gruppledare i Socialnämnden) ett brev till Fredrik Saweståhl och Anna Steele Karlström (ordf i KS samt socialnämnden) och efterlyste fler åtgärder - för att skapa jobb, utbildning och för att jobba förebyggande.

Detta har gjort Anna Steele Karlström arg. Men hon är inte arg för att fler är bidragsberoende, att klyftorna och utanförskapet ökar i Tyresö.
Hon är arg för att jag (och socialstyrelsen) påpekar detta och att vi socialdemokrater begär insatser.

Försvaret är det vanliga - vi gör redan så mycket så allt är bra nog (och att kräva ytterligare insatser blir, enligt Anna, på något outgrundligt sätt till kritik mot förvaltningen).

Men om man gjort det man tycker att man kan från den borgerliga majoriteten - och ökningen av socialbidrag ändå är störst i Stockholms län - vad säger det om den borgerliga majoritetens förmåga?

Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: socialbidrag, arbetslöshet, klyftor, Tyresö

Tydliga alternativ

Regeringen har ju som bekant använt i stort sett allt ekonomiskt utrymme till privat konsumtion, främst hos de som tjänar mest. Därför är det inte konstigt att hemrenovering går väldigt starkt och att de mer lyxorienterade bilarna går bra. Efter avskaffad förmögenhetsskatt, fastighetsskatt helt utan relation till husets storlek och läge samt stora inkomstskattesänkningar finns det gott om pengar i många hushåll.

Samtidigt drabbas många hushåll hårt av krisen. Rädda Barnens index för andelen fattiga barn visar hur denna grupp minskade under förra mandatperioden. Att gruppen tvärtom kommer öka under denna mandatperiod är en direkt konsekvens av den förda politiken på samma sätt som socialbidragen och utanförskapet, tvärtemot vallöftena, nu växer.

Den offentliga konsumtionen i form av vård, skola och omsorg får precis så mycket pengar som behövs för att undvika massuppsägningar under valåret. 2011 sker dock en stor neddragning. Varför ska medelklassen behöva betala för bra utbildning när de kan köpa en ny platt-tv tycks vara alliansens linje.

Så skönt då att den rödgröna oppositionen idag då presenterar alternativ, här kortversionen av Sahlin och Östros, som visar en annan färdriktning. Ännu finns på marginalen skillnader - men ingen som seriöst granskar politik kan säga annat än att förslagen och färdriktningen ligger så nära att det är ett tydligt alternativ.

Det handlar om att bryta utanförskap, skapa fler jobb och utveckla välfärden. Fler utbildningsplatser, resurser (också långsiktigt) till välfärden och en bättre fördelning för att minska klyftor.

De som läst siffrorna och tabellerna (ja, det är en sjukdom sedan riksdagsren att alltid kolla detaljerna) ser att det för landets kommuner inte heller med en rödgrön regering blir enkelt under krisåren. Men till skillnad från alliansens politik ger ett rödgrönt regeringsalternativ rimliga förutsättningar att klara välfärden.

Och det ställer krav på oss lokalt att göra det som mitt parti gjort på nationell nivå, att kritiskt granska varje utgift för att föra över resurser till välfärdens kärna. Det som borgerligheten i Tyresö under lång tid misslyckats med jobbar vi nu aktivt med och jag är övertygad om att vi socialdemokrater kommer kunna lägga ett sparpaket på uppemot 20 miljoner kronor som vi omfördelar till skola, förskola och omsorg.

Sammantaget innebär budgetalternativen högst påtagliga skillnader mellan s och m.
Det är skillnaden mellan att få en plats i särskilt boende när man är över 90 eller inte.
Det är skillnaden mellan ett maxtal i småbarnsgrupperna i förskolan eller ständigt växande grupper.
Det är skillnaden mellan att ge individuellt stöd till barn i skolan eller nöja sig med att hamna längst ner när det gäller lärartäthet.


Robert Noord skriver också klokt om detta

Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: Tyresö, budgetalternativ, socialdemokraterna, Mona Sahlin, Tomas Östros, kommuner, skola

Norge kan - kan vi?

Det är väl frågan man borde ställa sig idag. Norges regering mötte väljarna med tre procents arbetslöshet. Den svenska regeringen möter väljarna med 11% - och tycks vara nöjda med det såvida inte arbetslösheten sammanfaller med valår.

Hur ska man annars förklara att det fanns noll och inga andra pengar än till skattesänkningar när Sverige gick in i krisen. Men när arbetslösheten exploderar och kostnaderna redan är här - då finns det pengar till allt och alla. Men mest finns det förstås fortfarande till skattesänkningar. Och medan pengarna till skolan, vården och äldreomsorgen försvinner 2011 (om vi har borgerlig regering vill säga) kommer skattesänkningarna att leva kvar.

Men låt mig konstatera några saker;

1. Det är inte gratis att låta bli att göra insatser mot arbetslöshet. När Borg och Reinfeldt ända fram tills nu sagt att det är omöjligt att göra insatser för då är man inte ansvarstagande - så har de bara låtit arbetslösheten stiga - vilket nu är orsaken till att underskottet rusar i höjden.

2. Det är inte heller ansvarstagande att genomföra en politik som man egentligen inte tror på bara för att det är valår. Jämför alla uttalanden som kom från regeringen i våras som gjorts om hur lite kommuner som inte prioriterar kärnverksamheterna behöver pengar. Eller hur viktigt det är att pensionärer får högre skatt än löntagare. När man nu (delvis) ändrar sig så är det priset man vill betala för att vinna makten - inte för att man tycker så. Den här regeringen har slagit alla rekord i valfläsk. Men 2011 försvinner de...

3. Man är ansvarstagande om man satsar på utbildning och kompetens. Men det märker vi inte mycket av i varken Tyresö eller Sverige.

Så fram tills dess att vi får en rödgrön regering får vi gratulera Norge - till en regering som både klarat ekonomin och jobben.
Lite partiegoistiskt får vi också gratulera Arbeiderpartiet som ökat trots en koallition - en nyttig påminnelse till alla de socialdemokrater och borgerliga som hävdar att en koallition innebär att socialdemokratin måste ge upp sin ledande roll.

Tror precis tvärtom - att det är en socialdemokrati som samarbetar, visar sig öppen för nya intryck och driver en modern välfärdspolitik som vinner.

Stort och litet

Tillbaka från semestern har jag nu snart gjort en vecka. Mycket har bestått i att ta sig an de där arbetsuppgifterna som man aldrig hann med innan sommaren stod och knackade på dörren.

Så då blir det stort och smått.

Den som har läst DN vet att jag deltog i en debattartikel som uppmanade den socialdemokratiska kongressen att också tydligt peka på möjligheterna med friskolor och samtidigt garantera kvalitetskrav i både kommunala och fristående skolor. Detta har upprört en del men jag tänker fortsätta utmana de till vänster som inte vill tillåta ett fritt val och de till höger som inte vill ställa krav på fristående skolor.

Igår berättade Radio Stockholm om hur vi socialdemokrater i Tyresö föreslagit (och fått gehör för) att vi borde lägga ner kommunstyrelseutskottet eftersom det ändå inte haft några avgörande beslut att fatta. En liten åtgärd kan det sägas - men med arbetstid och arvoden motsvarade utskottet ytterligare en tjänst i skolan eller förskolan (nu gäller det bara att få majoriteten att tycka att besparingen ska användas till det också - det brukar ju vara lite motvilligt på den fronten). I vilket fall ytterligare en illustration på hur man genom att gneta och leta kan hitta besparingar som kan användas till att förstärka skolan och omsorgen. Vi socialdemokrater kommer fortsätta detta arbete under hösten.

Ytterligare en sådan liten insats var igår när jag skrev brev till kommunstyrelsens ordförande och föreslog att vi skulle undersöka möjligheten att låna alternativt korttidshyra den tidigare föreningsgården för att på så sätt lösa lokalproblemen för Boule-spelarna i kommunen. Lokalen som ändå bara står tom, har tillåtits förfalla och förfula centrum, samtidigt som den inte ger någon intäkt för Rodamco. I väntan på att byggkonjunkturen vänder och byggplanerna där kan bli verklighet borde det gå att använda lokalerna vettigt. Fick ett mail av KSO där hon lät rätt positiv. Nu får vi se vad Rodamco säger.

Betydligt större och allvarligare är att arbetslösheten - och speciellt ungdomsarbetslösheten - tillåts växa alltmer. I Tyresö är det 50% fler ungdomar arbetslösa nu än för ett år sedan. I hela befolkningen är det 27% fler. Man kan ju inte låta bli att tänka på vad dessa 1350 personer hade kunnat göra om de fått chansen.
Och inte heller kan jag tänka på de förslag vi lagt för att försöka reducera arbetslösheten här i Tyresö. Ökade kommunala investeringar, dialog med byggherrar för att hålla igång bostadsbyggandet, snabbare betalning till småföretag för att hjälpa till att klara likviditetsproblem, ökad vuxenutbildningsvolym, uppsägningsstopp inom välfärdens kärna - för att bara nämna några exempel. Men vi har fått nej eller passivitet som svar på alla insatser.

Tvärtom har det ju sagts upp lärare och annan personal inom skolan. På just den fronten verkar det ju som om Tyresö räddas av regeringen. Den har kommit fram till att det nog är jobbigt att ett valår möta väljarna med sämre kvalitet i skolan och äldreomsorgen. Så någon miljard ska gå till kommunsektorn - men inget som möjliggör de kvalitetsförstärkningar som exempelvis skulle behövts i skolan för att garantera att alla får den bästa av utbildningar samt att Sverige hävdar sig i konkurrensen globalt.

För samtidigt som någon miljard i bästa fall går till skolan signalerar man fortsatta skattesänkningar. Och det är ju politiken i ett nötskal. Det går 20 sänkta skattemiljarder på varje satsad miljard på skolan. Men är det självklart att väljarna vill ha mer platt-tv-apparater eller trädgårdstomtar framför en bra utbildning till sina barn?

Sommaren då - Jo den har varit bra. Jag var en tur utomlands - och insåg hur fattiga Sverige blivit bara de senaste åren (sjunkande krona är bara en del av det), hur solen och värmen just den veckan var starkare i Sverige (men det var ok hos mig också) och hur maten var godare....

PS Dagens dystraste - Aung San Suu Kyi är en gång inlåst av en helt barock militärdiktatur. Vill du protestera och engagera dig - gå till Burmakommitténs hemsida!

Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: Tyresö, friskola, arbetslöshet, skolan,boule, euro, Socialdemokraterna,

Usch och usch

Tiden rinner. Jag köpte några julklappar i slutet på november vilket fick mig att känna mig tidigt ute. Vilket jag självklart tagit till intäkt för att inte köpa så mycket mer sedan.

Och det funkar fram till min födelsedag (dvs idag) då man alltid grymt påminns om att det är bara 10 dagar kvar till jul och att det är dags att tvinga sig ut i julruschen.

Har annars faktiskt beställt några på nätet idag. Det var i alla fall bra - även om det tog så gott som hela dagen.

I morgon blir det en hel daq på gymnasiet tillsammans med Anna Steele Karlström (fp) för att prata demokrati och påverkan. Kommer bli kul - men mastigt.
Därefter på kvällen möte med medborgare i Solberga som vill prata detaljplaner. Tisdag blir det fler presentationer, möte på kommunen och kommunstyrelse på kvällen. Onsdag kör jag planberedning. Och jag som trodde att det skulle mattas av. Allt toppat med en riktigt härlig förkylning.

Men nog med gnäll. I förra veckan la vi en riktigt bra sysselsättningsmotion till fullmäktige. På tisdag ska jag hinna lägga ut den på www.tyreso.sap.se

Tråkdebatt

Igår slog jag mig som många andra ner framför partiledardebatten. Känner mig nog lite frustrerad. Tror att sådan här debatter plockar fram det minst spännande i debatten.

Aftonbladet har idag det blå laget som vinnare - bevis? Tre borgerliga tyckare tyckte alliansen var bäst medan en av de vänstertyckare som var anlitade tyckte att det blivit oavgjort (medan de andra två vänstertyckarna tyckte att oppositionen vunnit).
Socialdemokraterna hade en websändning med kommentarer. Tyvärr var det ungefär lika fördjupande som man kan vänta sig. Sammanfattningsvis kan man nog säga att (s) hade rätt medan alliansen hade fel.
Jag har utvecklat en rejäl intolerans mot denna gamla tiders partiberättelse och just den här typen av debatter fordrar sådana. På alla sidor. Och också av omgivningen. Att inte berätta om hur de dåliga de andra var är liktydigt med att vara illojal.

Vad värre är - allt som ger komplexitet och nyanser försvinner. Så lyckas alliansen förvandla socialdemokratin till ett a-kasseparti som vill höja skatten och är oeniga med de partier som de ska samarbeta med.

Medan verkligheten är precis tvärtom. Socialdemokratin har förnyat sin politik på företagandets område (tack Mona för att du fick in en riktigt bra replik på det när du blev arg), sätter kunskap och utbildning som främsta insatsen för fler i arbete och vägrar köpa motsatsförhållandet mellan välfärd i form av skola och vård a ena sidan och trygghetssystem a andra sidan.

Samtidigt var frågorna så långt från människors vardag. Jag är fortfarande arg över att ingen pratade om alla barns rätt till en bra skola. Att det i studion sitter en utbildningsminister som hellre skrämmer med miljöpartistiska bensinskatter än pratar om allas rätt till den bästa utbildningen är väl begripligt med tanke på hans usla höst (ni vet när han skulle läsa statistik och läste fel...) - men varför var oppositionen så tyst?
Kanske blir det bättre i kommande debatter - Mona brukar vara mer personlig och nära när det ges utrymme.

Så några råd till de debatterna;

Prata verksamheter. Backa inte för alliansens misslyckande. När de säger att de satsat 1 miljard på vården och sänkt skatterna med 100 miljarder - fråga varför då? Är det de proportionerna folket vill se? Och nej, det är inte att gå negativt att upplysa om att vårdköerna växer drastiskt i Reinfeldts landsting (dvs Fillippas)

Individualisera frågorna mer. Vad betyder det där för mig som väljare? Mindre system och mer nära människor.

Prata kunskap - det är vår metod mot arbetslöshet - och de har precis som delvis framkom i debatten sparat på utbildning och varit senfärdiga. Alliansen har inga ambitioner som går längre än kepsarna i grundskolan och att minska antalet studenter i högre utbildning.

Slutligen hitta en bra one-liner som stoppar debatten om samarbete eller inte. Sanningen är väl den att s och mp befinner sig ganska exakt på samma ställe som alliansen var - två år innan valet 2006. Och sätt ett sista datum då Ohly måste berätta om Vänsterpartiet vill vara med på vissa grundläggande spelregler som s och mp är överens om - i grunden ett ramverk för den ansvarsfulla ekonomiska politik som alla vet att s och mp kan och vill driva - men där tvivlen om Vänsterpartiet består.

Förhoppningsvis tröttnar väl även journalister på att göra ekonomisk politik så endimensionell som alliansen gärna vill framställa den - dvs du kan bara välja mellan a-kassa och sänkt skatt. Då kan debatten bli en annan.

Tills dess tittar jag väl förstrött.

Mer roat - och kanske mer utvecklande? - blir det när Magnus Betner i femmans "I ditt ansikte" ska besöka MUF:are. Det missar jag inte!

Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: Socialdemokraterna, Miljöpartiet, "Vänsterpartiet", Mona Sahlin, Reinfeldt, debatten

Ja, vi behöver ny kompetens under hela arbetslivet, men det är inte avsaknad av ord som är problemet...

Göran Hägglund (Kd) och Sture Nordh (TCO) argumenterar idag för ett införande av ett skattemässigt gynnat individuellt kompetenssparande. Det är bra och det behövs. Det handlar om en rimlig chans att ställa om till nya krav på arbetsmarknaden.

Problemet är emellertid inte att det sagts för lite i frågan. Tvärtom har det föreslagits många gånger - senast av oss socialdemokrater.
Under den tidigare socialdemokratiska regeringen slopades dock sorgligt nog det förslag och de pengar som fanns reserverade. Nu gör Hägglund samma sak. Pratar om en bra reform som borde genomföras men som även i Hägglunds regeringsutövande stannar vid opinionsbildande debattartiklar snarare än genomförande.

Det är emellertid inte omöjligt att regeringen så småningom kommer presentera något halvdant förslag och det borde få inte minst LO att fundera på hur de agerat i frågan. Istället för att driva fram ett socialdemokratiskt alternativ som kunde nå breda grupper och ge fler chansen till återkommande kompetensutveckling valde de att stoppa förslaget (ja, det var LO som fick den dåvarande regeringen att skrinlägga det förslag som då fanns framme). Nu får man istället antingen ett dåligt borgerligt förslag (helt utan fördelningspolitiska ambitioner - och helt inriktade på övre medelklassen) eller inget alls.

Och under tiden är fler LO-medlemmar på väg in i arbetslöshet. Utan a-kassa (tack för det regeringen - kommer kosta kommunerna ökade socialbidragskostnader, vilket innebär mindre pengar till skolan och andra välfärdsverksamheter) och utan bra chans till utbildning för att förebygga arbetslösheten (LO-linjen tycks vara att man ska vänta in arbetslöshet innan man får utbildning).

Det är uppenbart om man tittar på budgetar och konkreta förslag att socialdemokraterna klart vinner frågan om vilka som ser kompetens, kunnande och utbildning som lösningen på tillväxt, arbetslöshet och individuell växt.
Men i just frågan om individernas ansvar och möjlighet till egen utbildning finns en del kvar att göra. Det står inte i motsats till de bra satsningar i ungdoms-, vuxen- och högre utbildning som partiet vill göra. Men det känns som om Östros och Sahlin förstår det (till skillnad från vissa företrädare).

Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: kompetensutveckling, Hägglund, "Sture Nordh", utbildning, regeringen, LO, Östros, Socialdemokraterna

Hur snett kan det inte gå...

Som en protest mot fackliga rättigheter försökte Frederick Federley driva en salladsbar. Det gick uselt och idag har Studio Ett ett riktigt avslöjande inslag om detta. Federley själv har för en gångs skull ingen egen kommentar i frågan.

Leverantörer, anställda och det offentliga förlorade på att Federley skulle bedriva opinionsbildning via ett företag. Det är synd om de drabbade.
Samtidigt är det en stark kontrast till alla de småföretagare som jobbar hårt för sin idé och är seriösa.

Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: Federley, salladsbar, Studio ett, småföretag

Tröttsamt om jobbtoppmöte - man måste inte bråka om goda ideer

Socialdemokraterna har haft jobbtoppmöte. 124 ideer om allt från småföretag till riskkapital och utbildning.
Som vanligt blir det gnäll och gny, inte minst bland borgerligt sinnade bloggare, om vad som gjorts respektive inte gjorts tidigare. Det är en tråkig del av politiken. Varför kan man inte bara säga när någon kommer med bra förslag eller bemöta dem i sak? Och alla de som anklagat Mona Sahlin för att vara tyst. Nu är det väl precis tvärtom. Hon visar vad socialdemokraterna står för i en viktig politisk fråga.

Men det är klart om man behöver satsa miljoner på att berätta vad man gör så kanske det är roligare att gnälla på det man tycker att andra inte gjort tidigare.

Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: jobbtoppmöte, Mona Sahlin, moderaterna, gnäll, Socialdemokraterna

Kallare än i Tyresö - Littorin

De som nu läser mitt förra inlägg förstår väl ingenting men jag kan lova att igår var det enligt tyreso.info -18676 grade kallt i Tyresö. Lagom tills att temperaturen normailserats i Tyresö tar dock Sven Otto Littorin med råge platsen som kallaste ministern.

Gårdagens Aktuellt kunde avslöja att socialbidragskostnaderna trots den starkaste högkonjukturen i modern tid inte sjunker utan tvärtom stiger i flera kommuner. Enligt Aktuellts kartläggning till stor del beroende på regeringens försämrade a-kassa och sjukförsäkring.

Inte alls var svaret från Littorin. "Fast det gör det ju inte", "Nej, nej det är inte så", "Jag kan bara konstatera att just i Hagfors har socialbidragskostnaderna ökat med 500 000 kronor och jag kan inte säga att det är superdramatiskt. Det är inte beroende på några förändringar i a-kassan", "Den oro som Stig och andra känner är oberättigad", "det är inte riktigt sant", "`Fast det är ju inte alls så" var bara några av alla minnesvärda citat av Littorin.

Fler får ju jobb och då ökar skatteintäkterna, hävdade han vidare. Sant, men inte svaret på frågan varför fler hamnat i socialbidragsberoende. Den frågan eller frågan om hur det skulle gå för de som är längst ifrån arbetsmarknaden när det vänder nedåt igen var Littorin helt ointresserad av.

Jag har sett många ministrar som försöker hålla sig till talregler och struntar i vad reportern frågar om - men frågan är om inte Littorin slår nya rekord i att vara kallast - i mer än en bemärkelse.

Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: Littorin, arbetslöshet, socialbidrag, Aktuellt, a-kassan, Tyresö

Tre år kvar och är det självklart att de vänder?

Regeringens första år kommenteras nu flitigt. Det är väl bra. Alla är väl överens om att det är ett sällan skådat fall vi ser. Opinionsundersökningar, förtroendeundersökningar och mediaundersökningar visar samma sak. Osynlig regering med lågt förtroende och låg popularitet (som till och med enligt svd syntes på alliansens manifestation idag). Det är väl egentligen bara DNs ledarsida som hyllar idag.

Standardsvaret från borgerligheten är 1. det som gäller är valet om tre år. 2. alliansen har varit för dåliga att tala för sin politik. 3. När folk ser resultatet av politiken kommer de stödja oss. Inget av dem verkar riktigt funka.

Bankomatteorin (nr 3) verkar vi redan kunna döma ut. Det är inte självklart att försök att köpa väljare med större egen plånbok funkar. Tvärtom tycks väljare ovilliga att stödja en politik som förvisso ger stora egna förmåner men leder samhället mot fel håll (ökade klyftor).

För dåliga att tala för sin politik (nr 2) är ju bara en ny variant på "vi har inte fått ut vårt budskap" som prövades med begränsad framgång av Bosse Toresson i början av 90-talet. Sannolikt har de som alla andra regeringar fått ut sitt budskap men är högst obenägna att medge att just det kan vara en förklaring till bristande framgång.

Det är tre år kvar - mycket kan hända (nr1) är förvisso sann i grundutförandet men är den självklar i praktiken? Det finns väl få tillfällen då ekonomin växt så snabbt som nu? Det finns väl få tillfällen då jobben ökat så snabbt som nu? Det finns få tillfällen när reformutrymmet varit större än nu. Men vad får borgerligheten som tack för det. Lite! Orättvist? Nej, knappast eftersom få tror att uppgången beror på en borgerlig regering som inte ens hunnit stabilisera sig innan uppgången nådde toppen.
Men om de inte lyckas nu - varför ska de lyckas sedan?
Och kanske är det så att det som var 2006 års agenda var en stark agenda då men inte 2010? Och om själva existensberättigandet för en borgerlig regering är att de kan fixa jobben och det inte längre är den stora frågan - varför rösta på Reinfeldt då?

En underskattad faktor är därtill den looser-stämpel som allt mer, rekordtidigt, fastnar på den borgerliga regeringen. Hur vänder man den?

Nåväl - mitt ibland ett-år-eftervalet-granskningarna så får man väl rekommendera ett mindre pretentiöst alternativ. Kolla in: P3 Humor: Starkt material, torsdag 13 september 2007 16:08
http://www.sr.se/cgi-bin/P3/kanalarkiv.asp?ProgramId=2886&NrOfDaysInArchive=30

Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: Alliansen, Moderaterna, Regeringen, ett år efter valet, förlorare, opinionsundersökningar

Några av regeringens bästa dagar...

...Not!

Dagen efter att Mikael Odenberg avgått som försvarsminister med en till synes helt obegriplig förklaring kommer nyheter om massavhopp från a-kassan och sysselsättningsstöd med hälften så hög effektivitet som andra åtgärder.

Och just som man trodde att regeringens stöd kunde vara på väg uppåt... Not!

Odenberg först. Måste medge att jag efter två dagars tänkande inte förstår. Jag känner Odenberg åtminstone lite (suttit i utskott och utredningar tillsammans och gjort en del resor ihop i dessa egenskaper). Jag har svårt att se honom som något annat än en pragmatisk moderat politiker. Han omprövade som ledande bakom de nya moderaterna en hel del av de dogmer som han själv stått för åren innan som arbetsmarknadspolitisk talesman. Och att han då skulle gå på en fråga om framtida (bortom de kommande två åren) besparingar känns helt orealistiskt. Det är inte den Odenberg jag känner.
Kvar står två förklaringar - antingen att Odenberg gjort något av privat karaktär somär olämpligt och som ännu inte har kommit ut. Verkar inte troligt just nu. Det andra är att Reinfeldts ledarskap havererat så till den grad att en av hans mest lojala går på en konflikt som inte ens ännu finns. Hur överkörd måste inte Odenberg ha kännt sig? Och det av den som han dels stöttat som partiordförande (Reinfeldt) i ett läge när det inte var självklart hur det valet skulle falla ut och dels av den som han själv som ekonomisk talesman lyft fram i ljuset (Borg).

Två slutsatser tror jag man kan dra. 1. Reinfeldts ledarskap finns inte. Det är inte bara i media han är osynlig. 2. Nu har inte Reinfeldt råd med fler avhopp vilket ger gyllene läge för en fackminister som vägrar ge sig mot en redan - genom sin obefintliga partiförankring - rätt svag finansminister. Det kan bli dyrt!

Men de andra två nyheterna då?
De sänkta arbetsgivaravgifterna kostar 1 miljard mer än väntat. Kanske inte helt förvånande. Dock - för den kostnad som varje nytt jobb (dessutom beräknat på 75%-tjänst) som kommer ut av de sänkta arbetsgivaravgifter skulle man kunna anställa 1,6 sjuksköterskor. Regeringen har alltså prioriterat en 75%-tjänst på Mcdonalds framför 1,6 sjuksköterskor på närmsta närakut.
Låt mig direkt säga att regeringens grad av (in)kompetens i sina åtgärder gör det inte lätt för oss som tror att tjänstesektorn behöver stimuleras för att växa.

Och så a-kassan. 300000 färre i a-kassa. Lysande resultat för en regering som säger sig vilja att alla ska vara med.

Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: Odenberg, regeringen, sjuksköterska, a-kassa, Reinfeldt, ledarskap