Det har varit en stund sedan - men nu kommer första gästbloggaren...

..som idag är ett av Visingsös många rådjur;
Först vill jag tacka för den unika möjligheten att blogga (tror mig vara första rådjuret på nätet). Såvitt jag förstått det ska en blogg handla om dagens händelser och det kanske inte finns så mycket att säga om det. Det har regnat en hel del och varit lite solsken. Jag har sprungit runt i skogen och ätit lite grann...

Men vänta i kväll hände en lite udda sak. Jag var ute och sprang på den vanliga skogsrundan när en av de där, vad heter de nu igen - just det människorna, kom springande. Han såg väl ut att inte vara så där helt i toppskick (det är ju inte underligt med tanke på hur mycket de dricker och äter på sommaren) det var mycket flås och stön. Och kanske var det därför som han kom så nära. Jag brukar ju lätt bli lite blyg när människor visar mig allt för stort intresse. Men den här killen verkade nästan apatisk i sitt flåsande så där fanns ingen anledning för mig att springa iväg. Jag stannade kvar och betraktade detta spännande skogsfenomen. Till slut var vi cirka 3 meter från varandra.

Så det är ett tips till alla mina rådjurskompisar där ute -vill ni titta närmare på människorna så välj ut en tillräckligt otränad.

Med det vill jag tacka Martin (som enligt egen uppgift varit ute och sprungit - men vägrar kommentera sin form) för utrymmet.

Herr/fru Rådjur