Arvet efter Göran Persson

Alla stora ledare vill säkert ha ett positivt eftermäle. Så också säkert Persson. Det är mer tveksamt om han kommer lyckas med det. Jag tillhör de som ger starkt erkännande för Perssons insats när det gäller budgetsanering och Kunskapslyft. Båda dessa insatser tror jag mot bakgrund av min ringa kunskap om hans värderingar är genuina och resultat av en stark politisk vilja.

Jag vill självklart också ge ett starkt erkännande för de insatser han, och hans regering - inte minst Mona Sahlin, gjort på miljöområdet. Huruvida dessa var ett resultat av en genuin övertygelse, behovet av en framtidsinriktad profilfråga eller på grund av förhandlingar med mp låter jag vara osagt (även om det inte skulle vara alltför djärvt att tro på en mix av dessa).

Det han sannolikt inte kommer få cred för är naturligtvis ledarstilen. Det har sagts mycket om efter valet och jag tänker inte repetera alla välformulerade åsikter i saken. Likväl finns det efter dagens förhandstitt från "Ordförande Persson" anledning att påpeka att ett av de mindre smickrande inslagen i ledarskapet var att så fort han kände sig pressad försöka förminska andra.

Det har tidigare varit uppenbart i hans öppna konflikt med Margot Wallström och nu blir det alltså kännt i ett uttalande om Sahlin från 1997.
Det finns rimligtvis bara en tänkbar förklaring till Perssons alldeles (särskilt idag) uppenbart felaktiga analys och det är att han i skenet av låg egen popularitet (efter budgetsaneringen) kännt sig trängd och i behov av att klanka ner på den som bara något år tidigare varit partiets förstahandsval.

Jag skriver sannolikt eftersom den som känner partiet, vilket rimligtvis Persson borde göra, vet att samma dag som partiet skiftar ledare så skiftar också lojaliteten. Den gamla ledaren är just en gammal och den nyvalde ledaren är den som partiet försvarar. Med andra ord finns det fortfarande en möjlighet för Persson att rädda sitt eftermäle och det är att inte bara försöka tiga ihjäl sitt obegåvade uttalande utan förklara just under vilken situation och varför han sade det. Alternativet är att ge moderaterna ett argument som utan tvivel är osannt men som i skenet av Perssons uttalande kan komma att upfattas som sant.