Anna Odell, tystnaden och vad det berör oss i Tyresö...

Låt mig säga det direkt. Jag tror att detta är ett av mina viktigare inlägg - så även om det verkar långt - läs det!

Anna Odell står inför rätta. För vad är knappast någon obekant idag. Många är de som varit upprörda över kostnaderna som uppstått i sjukvården. I rättegången har dock merkostnaderna visat sig handla om två doser lugnande medicin om totalt 35,2 kronor. Och även om man räknar in all personalkostnad som kan ha uppstått så landar beloppen på långt under vad byråkratin kring upphandlingen (alltså inte verksamheten i sig) av psykiatrin i vår del av länet kostade.

Som ni nu anar i mitt tonläge är jag inte vansinnigt upprörd (och jag är inte ensam om att inte vara det). Jag är nämligen helt säker på att kostnader (för individer och samhället) som uppstår till följd av missförhållanden är mångdubbelt större. Därför tror jag i grunden att det är bra att verksamheter kritiskt granskas - av medborgare, av personal (därför har jag slagits för meddelarfrihet i all kommunal finansierad verksamhet), av journalister (det är bra att DN kollade förskrivningen av antibiotika undercover även om det kostade mångdubbelt mot Odells aktivitet) och av konstnärer/författare.

Speciellt borde det kanske gälla psykiatrin. En verksamhet som de flesta av oss aldrig har någon kontakt med och som handlar om en i grunden väldigt utsatt grupp i samhället. Och av döma av hur djupt kränkt dåvarande chefsöverläkaren David Eberhard blev (jodå det är han som skrivit en bok om hur lättkränkta vi svenskar är - men genom sig själv känner man andra...) så tycker jag granskningen av den slutna världen känns än mer angelägen. Och ingen kan påstå att en debatt och granskning inte uppstått.

Vad har då allt detta med Tyresö att göra? Mer än vad man kan tro faktiskt. Jag vet inte hur många gånger som jag pratat med anställda inom den kommunala verksamheten som pekat på brister, och ibland riktiga missförhållanden. Samtalen har nästan alltid slutat med att jag gärna får föra frågan vidare - men absolut inte berätta varifrån jag fått informationen.

Jag har varit på överläggningar som avslutats med orden att det är viktigt att vi nu ska prata väl om verksamheten för att ge en bra bild utåt.

Jag har till och med varit på en skola där den dåvarande ledningen inte ville att fysiska övergrepp som skett skulle komma upp till ytan eftersom det skulle kunna ge skolan dålig publicitet och därigenom minska intresset bland kommande elever att välja skolan.

Och jag är helt övertygad om att jag bara sett toppen på ett isberg.

Detta inte sagt eftersom jag tror att Tyresö, och vår kommunala verksamhet, är värre än någon annanstans. Tvärtom tror jag att de många fantastiska medarbetarna bidrar till en i allt väsentligt mycket bra verksamhet.

Men ska den bli ännu bättre måste man våga se också sina tillkortakommande. Och de finns där. Ibland beror det på de förutsättningar som vi politiker givit, ibland på en orimlig arbetsbörda, ibland på bristande kompetens och i något enstaka fall på medarbetare som inte sköter sitt arbete.

Och här tror jag faktiskt att det finns en stor skillnad mellan socialdemokrater och moderater. Vi ser inte en kommun som ett bolag vars främsta syfte är att ge en bra bild av styrelsens ordförande eller aktieägarna. Vi finns tvärtom till för att ge en bra verksamhet för medborgarna. Och då måste vi också våga granska oss själva kritiskt.

Ett exempel; vi i den rödgröna oppositionen lade ett förslag om en barnombudsman som skulle kunna fungera som en second opinion exempelvis i mobbingfrågor. En instans dit förtvivlade föräldrar som upplevde att skolan inte gjort tillräckligt skulle kunna få stöd och en extern granskning av skolans insatser.

Vi fick då till svar "hur skulle det se ut om kommunala tjänstemän skulle ställas mot varandra"
Ja, tänk hur skulle det se ut....
Kanske skulle det se ut som om kommunen i alla lägen försökte se om man gjort det yttersta för att ge alla barn en trygg skolgång. Och inte bara se ut så...

Det är inget fel i att vara stolt. Men ska man bli stolt på riktigt måste man också tåla en granskning. Annars blir det bara en chimär. Då blir också den nödvändiga bekräftelsen devalverad när den kommer.

Vad ska då göras;
* Bryt nöjdhetskulturen. Den nuvarande majoriteten har gjort nöjdhet till övergripande ideologi. Tyresö mår bra av att vara stolta men inte nöjda.
* Uppmuntra öppenhet. Det första jag kan säga är att jag som KSO, om jag får förtroendet, kommer uppmuntra också invändningarna. Sedan behöver hela kulturen, också i politiken, bli mer öppen. Vi kommer lägga sådana förslag.
* Externgranska verksamheten. Det är inte bra om den egna förvaltningen sitter och granskar sin egen verksamhet. Vi vill, likt Sundbyberg, inrätta ett kvalitetskontor som granskar och följer upp verksamheten.

I grunden handlar det om verksamhet blir bättre av en kritisk granskning eller genom att man väljer att inte se det jobbiga. Vad tror du?

Tills jag är överbevisad om motsättningen tror jag att samhället behöver både medborgare och anställda som säger ifrån samt journalister och konstnärer som berättar också det obehagliga. Därför försvarar jag gärna Odell - så mycket konstanalfabet jag nu är....

Detta inlägg är pingat på intressant
Andra bloggar om: Tyresö, Anna Odell, tystnad, granskning, sluten, David Eberhard, mobbing, socialdemokraterna,