Att lyssna - när det passar

Ja, så har man blivit kallad populist. Någon gång ska det väl hända och nu var det vid fullmäktige i tisdags.
Tror att de som känner mig annars tycker att jag är lite tvärtom. Gillar att ifrågasätta och ställa kritiska frågor - även när de kommer från allmänheten. Jag gillar att inte skygga för det obekväma (det vet alla som hört mina försvar för ibland tuffa besparingar) och alla som vet med vilken glädje jag ger mig in i en debatt vet också att jag lockas i att övertyga andra för en till synes "omöjlig" åsikt.

Men ens personliga drag borde inte få ligga till grund för hur besluten fattas. Tyvärr gör dem det nu - fast hos den borgerliga majoriteten i Tyresö.

Det finns ju de som alltid vill fördöma och kritisera motståndare så låt mig börja med att berömma den nu sittande majoriteten. När Brevik (östligaste delen av Tyresö) skulle planeras förde man mycket dialog med medborgarna. Berit Assarsson, kommunstyrelseordförande (m) var drivande i att lyssna av vad medborgarna tyckte. Resultatet blev en plan som fram till nu varit starkt uppskattad av många på Brevik.

Men nu har något hänt. Majoriteten har bråttom och de har bestämt sig för att snabbt genomföra det de föresatt sig. Inget ont i att vilja vara handlingskraftig. Inget ont i att vilja något.

Men det är något ont i att se medborgaropinioner som något fientligt - något som hotar det man vill uppstå. När kommunfullmäktige behandlade detaljplaner för Strandängarna valde majoriteten att helt bortse från att 1700 personer i Tyresö skrivit på för en folkomröstning i frågan.
I mina ögon är det en olämplig fråga att folkomrösta om (svår, teknisk och geografiskt avgränsad) men det innebär inte att man ska lägga kraven åt sidan och göra absolut ingenting.



För det är det som majoriteten gjort. Man har valt att bortse från det och alla tänkbara argument har använts. Vi har lyssnat (färdigt/tillräckligt), de som skrivit på har inte kunskaper i frågan, de som driver frågan är bara de som har ett egenintresse i frågan eller det finns minsann de som är för också.
Därför valde man att anordna en skämtprocess där man lade ett informationsmöte med möjlighet att ödmjukast ställa frågor som följdes av ett kommunstyrelsemöte 6 dagar senare som skulle bereda resultatet av mötet. Kommunstyrelsen gavs en hel halvtimme att analysera resultatet innan slutsatser, analyser och eventuella revideringar skulle beslutas av kommunfullmäktige. Alla som vet något om politiskt beslutsfattande ser att detta är en skämtprocess.

Fanns det då anledning att lyssna på vad medborgaropinionen tyckte? Jag har hela vägen stått bakom projektet som sådant men kan ändå medge att medborgarinitiativet pekat på punkter som hade förtjänat ännu en analys. Det fanns punkter som hade kunnat göras bättre i analysen av miljöpåverkan och ekonomiska frågor. Det fanns möjligheter att föra en dialog ytterligare med de intressenter som nu stämt kommunen till tingsrätten för avtalsbrott. Det skulle ha varit bra att lyssna inte bara på de närboende utan också allmänintresset i mer allmängiltiga frågor som graden av byggande i förhållande till omsorgen av natur och områdens karaktär.

I bakgrunden till populistkraven finns förstås en anklagelse om att vi socialdemokrater hade gjort likadant om vi varit vid makten. Jag ska inte förneka att det funnits stunder då vi socialdemokrater inte alltid lyssnat tillräckligt. Processen kring Brevik kan ha varit en sådan. Men det innebär faktiskt ingenting för framtiden. Jag kommer inte acceptera en sådan beredning. Jag kommer inte släppa igenom förslag som inte processats bra i dialog med medborgare. Och kommer det medborgarinitiativ lovade jag a socialdemokraternas vägnar att vi ska lyssna och ta dem på allvar.

Nu är det inte bara Strandängarna där majoriteten tappat lyssnandet. Det som en gång var ett brett stöd på Brevik är idag knappast synonymt med hyllningskörer. Den som var på Tyresönäs villaägarförenings årsmöte vet vilka upprörda känslor som dominerade där. Irritation över majoritetens avsaknad av omsorg om områdets karaktär samtidigt som det upplevs som att majoriteten delegerat ut lyssnandet till ansvariga tjänstemän. Samtidigt finns det kritik mot att en hel kommundel sätts i vänteläge.

Går det då att förena utveckling med att respektera områdets karaktär och bygag vidare på denna? Ja, jag vet att det finns många som betvivlar det och just nu gör väl majoriteten sitt bästa för att motbevisa det. Jag är övertygad om motsatsen.
Alla kommer inte bli nöjda med en socialdemokratisk samhällsplanering. Men fler kommer uppleva att de har blivit lyssnade på. I höst kommer vi jobba vidare och berätta både vad vi ser som nödvändigt att göra och hur processen ska se ut framöver.

Samtidigt blir det alltmer tydligt att majoriteten nu implementerat nöjdheten som överideologi också på samhällsplanering. Lyssnande blir då ett hot i stället för en möjlighet. Och lyssnar man så är det mest på frågorna man själv formulerat (eftersom man då kan vara säker på att få rätt svar). På så sätt närmar sig nu de lokala moderaterna de centrala. Gärna lyssna så länge det landar i att man ska sänka skatterna på arbete. Inte lyssna om det står emot den åsikten.

Risken när man gör det lokalt är bara att risken för upptäckt är lite större...