Hatbrott och vi och dem

Är på konferens inne i stan om hatbrott under temat "de vet var du bor".
Ett angeläget problem som vi måste inse finns mitt ibland oss. Det är dags för oss alla att visa att vissa saker tolererar vi inte. Och det måste gälla även mot de värderingar som ligger till grund för de fysiska handlingarna.

Därav följer ett ansvar att ta diskussionen mot, och ibland med, Sverigedemokraterna. Nu får aldrig vårt ansvar inskränka sig till retorik. Väl så viktigt är att möta utanförskapets orsaker. Varje strategi mot extremhögern måste inkludera verksamma åtgärder mot arbetslösheten, fattigdom mm.

Om man inte lyckas kan det gå så illa att extremhögerns agenda blir en samhällelig agenda som andra tvingas förhålla sig till. Vi har sett det i Danmark och nu senast i Frankrike. Där har LePen lyckats skapa ett samhälle där vi (i detta fall de riktiga fransmännen) står mot de (invandrarna). Sarkozy lyckades i stort göra de frågeställningarna till sina. Är ni också (alltså vi är) trötta på slöddret (de)? Utbrast han i kontakt med människor i ett utsatt område. Genom hela valrörelsen har han återupprepat vi och de-perspektivet. Arbetande mot de som lever på bidrag, företagsamma mot lata och så vidare.

Jag är mest rädd att någon ska försöka plocka upp debatten i Sverige. Det har redan funnits tendenser. Främst i Folkpartiets krav på språktester och utvisning vid brott men också delvis genom debatten om övergångsregler.

Nu vill Jan Björklund bli ledare för Folkpartiet. Som framgår av DN idag har han, både inom skolpolitiken och inom andra politikområden varit aktiv i frågeställningar som tangerar vi och dem-perspektivet. Det är med andra ord inte bara en ren utseendemässig likhet utan också en politisk (varför har ingen noterat det?).

Nu ropar många goda folkpartister (och de är inte så få som man skulle kunna tro) på att partiet behöver en mer socialliberal profil. Det är bra och man kan bara önska dem lycka till. Det borde finnas utrymme för ett starkt och självsäkert socialliberalt parti.

Men hur bra bärare av sådana ideal är Björklund? Och vill han det om man kan vinna stora väljarskaror på vi och dem? Och tycker han att priset är värt att betala?

Det kan bli ett väldigt högt pris!